Turerna kring dansken Rasmus Paludan och hans koranbränningar har varit många och långa. Diskussionen handlade främst om vad debattklimatet kunde tillåta och hur långt yttrandefriheten gick. Nu har han dömts för två fall av hets mot folkgrupp för uttalanden gjorda 2022.
Hets mot folkgrupp är ett omdiskuterat brott då det utgör ett av de få yttrandefrihetsbrotten. Förbudet innebär i korthet att man i uttalande eller annat budskap som sprids inte får uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp. Den kontroversiella biten är just att uttrycka missaktning som skapar svåra tolkningsfrågor då begreppet är öppet för tolkning och det kan vara en svår fråga att avgöra vem eller vad den riktas mot.
Den avgörande frågan i målet vid Malmö tingsrätt var huruvida de nedsättande yttrandena var riktade mot islam eller muslimer som grupp. Det ena ses i svensk rätt som tillåten politisk kommunikation medan det andra kan utgöra hets mot folkgrupp.
Här gör Malmö tingsrätt en vad man måste kalla för radikal bedömning. Tingsrätten slår självsäkert fast att ”Islam som religion kan omöjligen ogilla västerländsk demokrati och yttrandefrihet, gilla att använda våld som kommunikationsmedel eller göra jättemycket fel. Alla de påståendena måste – för att få ett begripligt innehåll – avse utövarna av religionen, det vill säga muslimer.” (s. 38 i domen)
Det är svårt att säga varför Malmö tingsrätt anser sig vara lämplig institution att utan större eftertanke göra denna bedömning. Det är ett starkt ställningstagande att ett politiskt tankesystem i sig inte kan ansvara för något, utan att endast enskilda utövare kan utföra illdåd. Ingen hade bedömt politiska ideologier som fascism eller kommunism på detta sätt. Oavsett vad man tycker om en religion ska den inte kunna få denna särställning.
Om det vore Högsta domstolen som hade formulerat sig på detta sätt i en dom hade det nu varit gällande rätt. Vi hade som yttrandefrihetsexperten Nils Funcke uttryckte det i Aftonbladet 5/11 fått en blasfemilagstiftning, ett förbud mot att häda. Det hade varit förbjudet att tala illa om religion då uttalandet ansågs vara riktat mot dess utövare och därmed utgjort hets mot folkgrupp. Detta hade självklart inneburit en helt oacceptabel inskränkning i vår yttrandefrihet. Som tur är var det Malmö tingsrätt och inte Högsta domstolen som dömde och målet får förhoppningsvis en annan utgång vid en överprövning.
Yttrandefriheten är i fara när en tingsrätt anser sig kunna uppfinna hädelseförbud utan vidare. Det finns förhoppningsvis ingen som tror att Paludan genomförde aktionen i området för att skapa genuin och saklig politisk debatt. Han var där för att reta upp och sända reaktionerna över nätet för att sprida ett högerextremt budskap. Vi kan dock inte slänga yttrandefriheten på brasan bara för att man inte tycker om hans agerande.