Utrikeskrönika
Svaret är att Norge också har haft samma debatt. Under 2022 och början av 2023 anordnade organisation SIAN, Stoppa islamiseringen av Norge, manifestationer där koranen brändes. Inspirationen verkar ha hämtats från dansk-svenske Rasmus Paludan.
Det norska svaret var dock annorlunda. Polisen medgav inte demonstrationstillstånd när säkerheten inte kunde garanteras. Muslimska organisationer i Norge vädjade till lugn och att manifestationerna skulle ignoreras. Kanske därför kom de norska koranbränningarna att flyga under radarn.
När Sverige utsattes för påtryckningar internationellt växte dock oron även i Norge. Norsk media följde utvecklingen i Sverige noggrant. Inte minst efter att norska muslimer fått sms med uppmaningar att hämnas koranbränningar i Danmark och Norge. Enligt norska säkerhetspolisen kunde sms:en spåras till ryska källor. Norrmännen förstod kanske bättre än svenskarna att det pågick ett internationellt spel.
I sammanhanget bör man komma ihåg att norrmännen drabbades av krisen efter Muhammedkarikatyrerna 2006. Dessa publicerades i den norska kristna tidskriften Magazinet, och Norge hotades med terrordåd och bojkotter. Dåvarande utrikesministern agerade genom att gå ut och be den muslimska världen om förlåtelse – å hela Norges vägnar. För detta fick han både beröm och kritik. Han hette Jonas Gahr Støre (Ap). I dag är han landets statsminister.
Med den bakgrunden var det många som under våren undrade hur Gahr Støre ställde sig till krisen i Sverige. På norska regeringens sista presskonferens inför sommaren sa han att han personligen tyckte att koranbränning var ett hatbrott.
Uttalandet väckte en del uppståndelse. Norge avskaffade blasfemilagar så sent som 2015. Det var till exempel på grund av dessa som filmen Life of Brian med Monty Python inte var tillåten i Norge när den kom ut. Norge har alltså haft debatten om yttrandefrihet och hädelse i modern tid. Menade nu statsministern att det borde vara kriminellt att bränna koranen.
Saken har debatterats i Norge under sommaren. Juristerna menar att det är tillåtet enligt norsk lag. Hatbrott kan bara gälla personer – inte en religion. Var regeringen av annan mening? Skulle den norska rödgröna regeringen göra som den danska och lagstifta för att inskränka yttrandefriheten?
Svaret kom den 2 augusti när utrikesministern Anniken Huitfeldt (Ap) gjorde ett officiellt uttalande. Den norska regeringen fördömer alla hathandlingar. Men den har inte för avsikt att ändra reglerna för yttrandefrihet. Den gäller även för frågor som kan bli kontroversiella i utlandet. Den norska regeringen kommer inte vika för påtryckningar utifrån. Uttalandet verkar ha haft stöd bland alla partier i Stortinget.
Därmed väljer Norge en annan väg än Danmark, och kanske delvis annorlunda än Sverige beroende på var den svenska regeringen landar. Kanske finns det från svensk sida skäl att titta på hur Norge har arbetat när krisen väl är över.