Socialdemokraterna har 35,5 procent i väljarstöd i senaste mätningen. I Danmark. Det högerpopulistiska partiet, Dansk Folkeparti (DF), har 5,4 procent. I valet för fem år sedan fick DF 21,1 procent. DF var, och är, negativt till invandring.
S i Danmark har i över två decennier haft svårt att förhålla sig till DF och invandringspolitiken. DF bildades 1995 efter att luften gått ur ett liknande parti, Fremskridtspartiet, som bildades och dominerades av Mogens Glistrup. Det gjorde sitt bästa val då det var nytt 1973 med nästan 16 procent.
Det hade S som huvudmotståndare. En stat med låga skatter och liten omfattning i välfärd var dess mål utöver minimal invandring. Partiet gick tillbaka efter 70-talet.
S i Danmark bekämpade DF i slutet av 90-talet och fördömde dess politik gällande invandringen. DF stod dock för en välfärdsstat på ett sätt som inte Glistrups parti gjort. Det tog därmed väljare från S, bland annat arbetare, vilket Glistrups parti för låga skatter och liten offentlig välfärd hade haft allt svårare att göra efter 1973.
DF ökade i valen, till sju procent, 12 och 13 sina första tio år. Partiet kom även att stödja en borgerlig regering i tio år, vilket ledde till en ökenvandring för S med förlust i tre val i rad.
S återkom till makten 2011 och hade stöd av partier till vänster och av ett vänsterliberalt parti, Radikale Venstre. S kom dock att ha en otydlig regeringspolitik som i olika delar kom på kollision med samarbetspartierna till vänster och höger. S förlorade valet 2015.
DF hade då med drygt 21 procent tredubblats sedan 1998 och nästan fördubblats sedan då det var stödparti till den borgerliga regeringen 2001-11. DF var större än det borgerliga regeringspartiet 2015-19, Venstre.
Inför valet 2019 gick S till val på en tydlig välfärdspolitik med en del höjda skatter för att finansiera det. Partiet hade också en väldigt restriktiv migrationspolitik. Nästan samma som DF och liknande den som borgerliga Venstre hade.
S vann tillbaka väljare, arbetare, från DF och även Venstre. S tappade också väljare, till partier till vänster om sig och lite grann till vänsterliberala Radikale Venstre.
DF hade varit ett opålitligt underlag för den borgerliga regeringen åren innan valet 2019. Mer än hälften av DFs väljare övergav partiet. Utöver till S gick de till Venstre eller till några mindre högerborgerliga partier.
Arbetare som för cirka 20 år sedan röstat på S gick tillbaka dit 2019 när S med partiledaren Mette Frederiksen kanaliserade deras åsikter om (begränsat med) invandring och (omfattande) offentlig välfärd finansierad med (ganska höga) skatter.
Och DF-väljare från 2015 som 2019 fann att DF varit opålitligt som borgerligt (stöd-)parti gick till Venstre eller, om de låg mer till höger, till de små högerpartierna.
I USA kom arbetarväljare i några strategisk viktiga stater att rösta på Donald Trump 2016 istället för demokraternas kandidat som i tidigare val. De föredrog Trumps populistiska, protektionistiska och för den delen invandringsnegativa politik.
I Storbritannien kom arbetarväljare i särskilt norra England att rösta på Boris Johnsons högerparti i valet i december i fjol hellre än socialdemokratiska Labour. Johnsons Tory stod tydligt för ett utträde ur EU och hade en mer välfärdsvänlig politik än förr, som partiet inte haft på 45 år sedan tiden före Margaret Thatchers partiledarskap.
Partier och kandidater som förmått kanalisera särskilt arbetarnas åsikter har i flera länders val visat sig bli valvinnare. S i Sverige har att fundera över det nu och fram till valet 2022.