Nyligen presenterades statistik som visar att Sveriges BNP sjönk med 8,6 procent under årets andra kvartal. Fallet beror naturligtvis på effekter orsakade eller motiverade av coronapandemin. Ekonomiskt tycks Sverige därmed ha drabbats mindre än många andra länder. BNP-fallet i USA under andra kvartalet motsvarade till exempel ett fall på nästan 33 procent på årsbasis. Men samtidigt är det svenska fallet värre än i skandinaviska grannländer, trots att våra coronaåtgärder varit mindre omfattande än deras. Hur detta slår beror givetvis på många olika faktorer, som de olika sammansättningarna av nationernas ekonomier. Sveriges exportberoende ekonomi är exempelvis konjunkturkänsligare än Danmarks, eftersom dansk livsmedelsproduktion och läkemedelsindustri kan gå starkt trots pandemin medan orderböckerna varit tomma för stora svenska exportföretag, på grund av coronaeffekter i andra länder.
Coronapandemin slår mot båda sidorna av statens och kommunernas balansräkningar. Utgifterna blir större och intäkterna mindre än de annars hade varit. Det är just därför det har varit så viktigt med ordning i Sveriges statsfinanser. Sverige ska kunna ta en smäll som en pandemi eller en global lågkonjunktur, och det omedelbart leder till att man behöver höja skatterna och/eller göra stora neddragningar i de offentliga utgifterna. För höjer man exempelvis skatterna så stramar det ju åt ekonomin än mer. Så kan man förvärra en konjunktursvacka.
Ändå har finansminister Magdalena Andersson redan börjat tala om behovet av nya skattehöjningar efter krisen. Sådana skattehöjningar skulle i så fall försvåra den ekonomiska återhämtningen efter pandemins prövningar. Enligt Andersson kan de bli nödvändigt för att klara välfärden. Men ingenting är viktigare för välfärden än att ekonomin verkligen återhämtar sig. Om ekonomin fortsätter gå kräftgång finns det inga skattehöjningar i världen som kan rädda välfärden.
Dessutom signalerar kommuner och regioner om att de kan behöva höja skatterna för att klara sina uppgifter. Det vore inte bra, av samma skäl som det vore illa om staten höjer skatterna. Och om både stat och kommun anser sig behöva en större andel av skattebetalarnas pengar så kan den sammanlagda effekten verkligen bli helt katastrofal för möjligheterna till återhämtning. Speciellt om detta får medborgarna att fortsätta visa samma återhållsamhet och försiktighet som under coronakrisen.
Staten, regionerna och kommunerna behöver alla undvika att höja skatterna för att inte förvärra läget.