Under min skoltid slog det mig att betygen gjorde att vi lärde för prov och inte för livet, vilket borde vara skolans uppgift.
På den tiden var ändå avgångsbetygen ett viktigt dokument som visade dina kunskaper något så när rättvist. I alla fall så rättvisa som betyg kunde bli utifrån de kriterier som fanns att tillgå.
När man sökte till högre utbildningar var det betygen som avgjorde turordningen för den kvot elever som kom i på betyg, vilket ingen ifrågasatte.
Så ska det ännu fungera, men betygen har fått ett sämre värde efter alla turer med de privata friskolornas glädjebetyg.
Nu senast var Handelshögskolans rektor Lars Strannegård ute och ifrågasatte de betyg som sätts nu för tiden i förhållande till den kunskap eleverna har. Handels har börjat fundera på att byta intagningssystem för den kvot som tas in på betyg och i stället gå över till inträdesprov.
Sen tidigare har det framkommit att högskolor och universitet fått sätta in stödåtgärder för elever då deras förkunskaper inte håller den grundnivån som behövs för att kunna tillgodose sig utbildningen. Trots att elevernas betyg visat på höga kunskapsnivåer.
Att Handelshögskolans rektor nu ryter ifrån visar att det svenska betygssystemet inte håller den kvalitet man kan kräva. Strannegård går till och med så långt att har kallar systemet för dysfunktionellt.
Handelshögskolans reaktion på de glädjebetyg, eller den betygsinflation som bevisligen pågår vid betygssättning i gymnasieskolor runt om i landet kan få långtgående effekter. Handels är inte bara en av landets mest kända högskolor utan även internationellt erkänd. Ett av skolans Masterprogram rankades som mycket högt på Financial Times lista över världens bästa utbildningar.
När Handelshögskolans rektor nu går ut och kritiserar det svenska betygssystemet och funderar på att ersätta den kvot av som tas in med betyg med ett antagningsprov ger det ringar på vattnet internationell. Följden kan bli att svenska studenter inte kommer in på utländska utbildningar på sina betyg.
Jag är övertygad om att glädjebetyg, eller betygsinflationen har kommit till på grund av skolpengen. Skolornas ekonomi bygger på att de får många elever och i den konkurrens som finns om eleverna är betygen som sätts ett viktigt instrument. Kan skolor visa att just deras elever går ut med höga betyg söker sig nya elever självklart dit. Men det är inte bara skolpengen som intresserar. Kan skolor dra till sig högmotiverade elever minskar kostnaderna för stödundervisning vilket gör möjligheten till vinst ännu högre.
Jag anser att betygen gjort sitt i skolan. Jag var redan under min skoltid övertygad om att betygen ställde till problem. Det finns dessutom så många andra bra sätt att handskas med antagning till högre studier som är det enda betygen används till i dag.
Och, handen på hjärtat, vilken arbetsgivare har det senaste årtiondet granskat betygen vid anställningsförfaranden?
Nej betygen har tappat sin ställning i samhället och nu när betygen inte ens sätts på ett korrekt sätt så antagningen till högre studier blir rättvis så är det dags att slopa dem helt.