Alla behövs på Gotland-projektet blev en succé. 70 av de 100 personerna som ingick i projektet fick någon form av anställning. De som ingick i projektet hade varit arbetslösa under lång tid och stod som man säger långt från arbetsmarknaden. Men när man kunde koncentrera sig på personerna och koppla ihop dem med arbetsgivare kunde man konstatera att de inte stod så långt från arbetsmarknaden ändå.
Det som oftast räcker är en personlig kontakt, enklare utbildningar och ett arbete som anpassas efter både personens behov och kompetens.
Nu ska de lärdomar som Alla behövs på Gotland gav omsättas för att ge fler chansen att få ett jobb. Bland annat ska en matchningsplattform tas fram, där arbetsgivare som behöver anställa och vill jobba lite bredare med sin rekrytering kan hitta sin blivande personal.
Men det nya projektet ska även försöka lösa de strukturella problem som finns i samhället.
Det här är goda nyheter. Det finns alldeles för många som står utanför arbetsmarknaden i onödan. Samtidigt som för många arbetsgivare misslyckas att hitta personer som de kan anställa. Den här missmatchningen är dålig på många sätt. Dyrt för samhället som får stå för de arbetslösas försörjning. Dålig produktivitet för arbetsgivarna. Försämrad arbetsmiljö för de som jobbar i organisationer där det saknas arbetskamrater och sist men inte minst, den psykiska ohälsan som ofta drabbar personer som inte känner att de passar in.
I den film som gjorts efter projektet Alla behövs på Gotland, säger Magnus Larsson, som driver McDonalds bägge restauranger på Gotland, något tänkvärt. ”Det finns så många därute som kan så mycket mer än de själva vet och förstår. Vi som arbetsgivare kan hjälpa dem att hitta sin plats.”
I Alla behövs på Gotland ingick, förutom Region Gotland, även Tillväxt Gotland, Folkuniversitetet och Polisen. Pengarna kom från Europeiska socialfonden.
I det nya projektet ingår regionen, Tillväxt Gotland och Arbetsförmedlingen.
Jag har lyssnat i kapp några av P1 Sommar programmen. Annie Lööf, den förre Centerledaren, gav en rätt bra bild av den förändring som den svenska politiken genomgick där hösten/vintern 2019/2020. Där Sverige slutligen gick från ansvarstagande politik till populistisk politik. Där politiken gick från att söka lösningar till att söka käppar att sätta i hjulen på de som styr. Där hennes tidigare Allianskamrater kastade löften om samarbete med SD och gjorde upp med Vänsterpartiet för att hindra ren borgerlig politik. Allt för att jävlas med den S-ledda regeringen.
Lööf berättar också om insikten att vara helt beroende av andra som slog henne när hon var utlämnad till vårdens händer. En insikt som skulle göra de flesta till Socialdemokrater, även om jag inte vet om just Lööf ser samma koppling som jag gör mellan en bra och generell välfärd och socialdemokratisk politik.
Utan att önska någon olycka borde fler ledande politiker sätta sig in i den situation som många befinner sig i under hela eller delar av sina liv. En situation där de är helt eller delvis i händerna på andra. Och då tänker jag både fysiskt som ekonomiskt. Att ha fysiska eller psykiska funktionsvariationer, födas med någon kronisk sjukdom eller drabbas av sjukdom eller olycka under livets gång är något som minskar möjligheten till ett ”vanligt” liv.
Det är inte heller något som gör dig rik.
Trots det har många fått det svårare under de senaste fem till tio åren. Tolkningen av LSS lagstiftningen har utsatts för attacker från Försäkringskassan och kommuner vilket drabbat personer som haft rätt till hjälp, men inte har det längre. Ersättningarna har inte heller undgått politiska beslut. Under Annie Lööfs tid i regeringen förändrades både ersättning och krav för att få rätt till ersättning negativt för den som drabbats av sjukdom eller olycka.
Men om fler når samma insikt som jag uppfattade att Lööf nått så kan det ske positiva förändringar framöver.
Andreas Cervenka, ekonomijournalist, sågar i sitt program den utveckling som Sverige haft och har. Han avslöjar hur illa ställt det är med det svenska samhällets ekonomi där folkets och företagens höga belåning under många år skapat en inflation på bostadsmarknaden som Riksbanken blundat för.
Han sågar också den skattepolitik som förts under de senaste 20 åren. Där riksdagen tagit beslut som skapat den ojämlikhet som vi nu ser bre ut sig i samhället. En ojämlikhet som drabbar hela samhället, även de som tjänat mest på förändringen. Cervenka hänvisar till beräkningar där Sverige i dag har större ekonomiska klyftor än Ryssland. Han berättar även att Sverige ligger i topp när det gäller dollarmiljardärer. Bara några skatteparadisländer ligger före.
Framtiden ser mörk ut då det krävs en regering med stort mod för att återinföra skatter som minskar ojämlikheten. För vilken regering vågar gå till val på att återinföra förmögenhetsskatt, arvsskatt och fastighetsskatt. Även om det är just det som behövs för att få Sverige på rätt väg.