Det blev inte bara en ny elkabel för Gotland, utan två. Även om osvuret är bäst. Vi har ju tyvärr redan tidigare upplevt hur staten tryckt på återspolningsknappen för en redan utlovad kabel, ungefär som på en dammsugare. Slurp. Det kan naturligtvis hända igen, även om jag inte tror det. Speciellt inte sedan säkerhetsläget pekats ut som ett av skälen till att två nya kablar behövs.
Jag är för all del kapabel att hitta lite smolk i glädjebägaren också. Det sägs att världen spinner allt snabbare och ställer allt högre krav på att vi ska hänga med i tempot. Och det äger väl delvis sin riktighet.
Men det finns också sådant som tycks gå mycket långsammare än förr. Speciellt när det gäller exempelvis rättsprocesser, myndighetsbeslut och, som i det här fallet, infrastrukturprojekt. Under åtta år mellan 1972 och 1980 startades driften vid nio av Sveriges tolv kärnkraftverk. Nu tar det alltså just åtta år, om man generöst börjar räkna från i dag, att anlägga elkablar mellan Gotland och fastlandet. Och detta är trots att det spända säkerhetsläget, som borde vara en faktor som gör det angeläget att inte dröja i onödan. Lägger man till alla turer i myndighetshanteringen innan tisdagens besked... Ja, då blir ju processen flera decennier lång från identifierat behov till avslutad kabeldragning.
Apropå säkerhetsläget så har det under våren blivit uppenbart att Ryssland kartlagt viktig infrastruktur på havsbotten. De nya kablarna till Gotland blir ännu ett objekt som behöver ett gott skydd, för att undvika att de i ett krisläge kan slås ut av sabotage. Förstörda kablar bidrar inte till Gotlands beredskap.
Med beskedet om elkablarna är en pusselbit på plats för Heidelberg Materials (tidigare Cementas) omställning till klimatneutral cementproduktion. Det skapar förutsättningar för en planerad investering som saknar motstycke i ett gotländskt sammanhang. Även om kablarna kommer på plats ett år senare än företaget önskat. I fredags, på ett möte arrangerad av Industriarbetsgivarna, talade Matilda Hoffstedt med stor entusiasm om jätteinvesteringens potentiella betydelse för Gotland.
För en dryg veckan sedan – 22 maj – skrev Heidelberg Materials på sin hemsida om konsekvenserna om inte Gotlands elförsörjning förbättras:
"Ett beslut om investering och byggstart förutsätter en säkrad elförsörjning till 2030. Vi vill kunna fatta ett investeringsbeslut i storleksordningen 10 miljarder svenska kronor om tre år. Då måste vi veta att det finns förutsättningar för projektet och vilka spelregler som gäller. Vi vet ingetdera i dag."
Förhoppningsvis anser Heidelberg Materials att frågetecknen nu raknat väsentligt.