Otänkbart så klart. Men det är den verklighet vi på Gotland lärt oss att leva med för vår grundläggande infrastruktur. De senaste upphandlingarna av gotlandstrafiken har andats försämringar beroende på att staten inte vill betala så mycket som behövs och för att trafiken behöver anpassas till krav på minskade utsläpp.
Gotland är självklart en viktig part i dialogen inför en upphandling, men makten ligger hos staten genom Trafikverket. Allt beror på vad man där anser att trafiken får kosta och vilka lägstakrav som kan ställas.
Hotet om att staten ska ta över trafiken helt och hållet ligger alltid vid horisonten.
Vänsterpartiet har profilerat sig i denna fråga även på riksplanet och för ungefär ett år sedan ställde riksdagsledamoten Jessica Thunander (V) en fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) inför den nya upphandlingen. I frågan formulerar hon kärnan i problematiken: "Att staten inleder varje upphandlingsperiod med att diskutera olika typer av försämringar av färjetrafiken till Gotland är en allvarlig brist i nuvarande system och har stora konsekvenser för viljan att investera och utveckla verksamheter på ön.".
Som sagt, vilka andra grundläggande infrastruktursystem ifrågasätts med jämna mellanrum med hänvisning till kostnader?
Brist på konkurrens ses också som ett stort problem och det är det ju så till vida att ingen egentligen vet vad trafiken skulle ha kostat om det fanns hård konkurrens om uppdraget inför varje förhandling. Den trafik vi har i dag har vi mycket tack vare ett rederi som är starkt förankrat på Gotland och som inte bara utför uppdraget utan har en kommersiell drivkraft i att öka trafiken generellt.
Självklart ska staten ha stor kontroll på det man köper så att avtalet inte utnyttjas av operatören. Det utgår man ju också från att staten har och att om den inte skulle ha det så finns revisorer som skulle uppmärksamma eventuella oegentligheter.
Gotlands riksdagsledamöter planerar ett seminarium i riksdagen om gotlandstrafiken och det är varken första eller sista gången det sker. Det är viktigt att ständigt folkbilda makthavarna om trafikens betydelse och Gotlands näringslivs behov av tydlighet och långsiktighet.
Man kan inte utgå från något annat än dagens standard och inse att alla försämringar får stora konsekvenser. Ska den gotländska infrastrukturen straffas för att Gotland är en ö mitt i Östersjön måste det på något sätt kompenseras. Och då är vi inne på lösningar som gotlandstillägget, en lösning som få applåderat.
Utsläppsmålen ska självklart även omfatta sjöfarten. Man kan dock inte, menar jag, ställa samma krav som på de färdmedel där färdiga alternativ redan finns på plats. Utvecklingen är trots det långt framme så låt oss använda nya och smarta alternativ istället för gamla och omoderna.