Nya tag för en mer likvärdig skola

Den 17 juni förra året beslutade regionfullmäktige att en översyn av Gotlands förskolor och grundskolor skulle påbörjas.

Ledare2020-09-02 05:54
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Gästtyckare

Uppdraget var att utreda hur framtidens skolorganisation ska se ut, utifrån kriterier som bland annat handlar om att kostnadsbilden ska närma sig den som finns i övriga Sverige och att kompetens- och lokalbehov ska kartläggas inför framtiden. Det är en minst sagt grannlaga uppgift för Utbildningsförvaltningen. Under hösten presenteras den slutgiltiga rapporten, som förtjänar att tas på stort allvar.

Region Gotland har flera mycket stora utmaningar när det gäller målet att ha en skola som ger alla elever förutsättningar till gymnasiebehörighet och livslångt lärande. Vi vet till exempel att cirka 9 av 10 gotländska lärare går vidare till pension innan 2030, vilket skvallrar om den stora lärarbrist vi drabbas av inom några år. Vi vet också att skolresurserna i form av lokaler och kapacitet är ojämnt fördelade: vi har idag en överkapacitet på omkring 2 000 platser i skolan, samtidigt som flera skolor ligger på orter där föräldrar valt att sätta sina barn i skola någon annanstans. Det är obalanser som inte kan lämnas vind för våg – utan måste adresseras med en plan för framtiden.

Man ska också komma ihåg att det finns andra följdproblem. Vi har till exempel allt fler barn som behöver åka buss från sin skola till en annan, för att kunna ha ämnen som slöjd, idrott eller moderna språk. Det bryter upp skoldagen och tar tid från det som är skolans huvuduppdrag: att förmedla kunskap. Det är därför rimligt att anta att utredningen som presenteras kommer föreslå att vissa skolenheter slås ihop med andra. Sådana förändringar är sällan populära – men med större enheter på vissa håll kan vi se till att fler barn får behöriga lärare, får idrotta i ordentliga hallar och slipper åka buss för att undervisas i vissa ämnen.

När man gör sådana omfördelningar finns andra följdeffekter som är positiva. Skolan har år 2020 ett större uppdrag än 1980 – till exempel om vi tittar på Barn- och Elevhälsan. Långt ifrån alla skolor har idag rätt utformade lokaler och plats för den funktionen, något som blir möjligt om vi samlar barn på en plats där lokalerna är tillfyllest. Det är sällan kul att byta skola, men om en flytt innebär fler kompisar, större chans att nå kunskapsmålen och tillgång till bättre elevhälsa som kan ge stöd – är det då inte rimligt att politiken tittar på sådana förändringar?

Att förändra skolorganisationen inför framtiden är ingen enkel uppgift. Men det är oerhört viktigt att vi på Gotland tar nödvändiga steg mot en mer likvärdig skola: där barnen har behöriga lärare, slipper resa mitt i skoldagen och vistas i skollokaler som håller måttet. För Gotlands barn, framtid och utveckling hoppas jag därför att rapporten tas på stort allvar. Den är förvisso inte offentlig ännu – men att Barn- och Utbildningsnämnden varit enig om direktiven vittnar om att det här är problem som partier på båda sidor av blockgränsen vill lösa. Det är oerhört välkommet.