Elever på Fårösundsskolan har på grund av lärarbrist blivit av med hundratals lektionstimmar under de senaste åren. De nuvarande niondeklassarna har gått miste om stora delar av den biologi, fysik, kemi och teknik de borde ha haft. När deras allra sista termin i grundskolan startade efter jullovet i år hade de bara haft cirka 130 av de 380 lektionstimmar de har rätt till under sin högstadietid, rapporterar Helagotland.
Så undermåligt. Så sorgligt. Hur ska det repareras? När elever i årskurs nio går ut på sommarlov ska de stå rustade med kunskaper som tar dem in på önskade gymnasieprogram. De ska inte behöva kämpa i en kunskapsmässig uppförsbacke för att det fattades behöriga lärare som ville ställa sig i deras klassrum i Fårösund.
Det är inte bara lektioner för niorna som blivit sumpade. Även sjundeklassare och åttondeklassare i Fårösundsskolan har drabbats av utebliven undervisning. Det är fullkomligt obegripligt att det kunnat rulla på. Månad efter månad. Vad hände med ambitionen att ”se över möjlighet till fjärrundervisning”? Det talades ju om det, redan för ett år sedan, medan de nuvarande avgångseleverna ännu gick i åttan. Då utreddes hur kvaliteten på högstadieskolorna på norra Gotland skulle kunna säkras. Hur många lektioner hade kunnat räddas med teknikens hjälp?
Ett väntat ramaskri följde så fort elevflytt till Slite kom på tal. Jag förstår både barn och vårdnadshavare som sätter sig på bakhasorna. Och den som tänker att det bara är tre mil mellan Fårösund och Slite, eller 26 minuter om man kör i sporrsträck, glömmer hur upptagningsområdet för Fårösundsskolan ser ut; Fårö, Fleringe, Hall, Hangvar, för att nämna några socknar utan motorväg till Solklintskolan i Slite. Glömmer regionens regler för restider: Restiden i fordon till respektive grundskola ska vara högst 60 minuter. Restiden får endast i undantagsfall överstiga 60 minuter.
Undantagen skulle bli hård vardag för norra Gotlands barn om de riskerar restider på uppåt tre timmar om dagen tur och retur till skolan.
”Hela Norra Gotland och särskilt Fårö är i farozonen för att bli ett "turistland" utan bofast befolkning”, sade en förälder när Fårösundsskolan var hotad för fjorton år sedan. Tror att det går att hitta röster som säger samma sak idag.
Men nu är nu. Skolinspektionen har gett regionen tid till den 18 augusti 2025 att åtgärda bristerna. Region Gotland måste se till så att eleverna på högstadiet får den undervisning de var garanterade i timplanen. I samtliga ämnen. Om det inte lyckas kan ”mer ingripande sanktioner” komma, varnar Skolinspektionen.
Om rektor och region lyckas lösa den här situationen nu, med kniven på strupen och hot om påföljder, kan man fråga sig varför de inte lyckats tidigare. Ska Skolinspektionen behöva komma och mullra innan åtgärder/resurser kommer? Ska det behöva bli dyrare för skattebetalarna? Väntar viten? I så fall hade de stålarna gjort mer nytta i lönekuverten för lärare som kunnat lockas med ett permanent liv på en plats som folk reser från hela världen för att se.
Ambitionen i skolan måste vara att eleverna alltid undervisas av lärare som har utbildning för den aktuella undervisningen. Nu är det tyvärr inte så alla gånger. Men en blick i backspegeln visar att Fårösundsskolan för tio år sedan ( 2014/15) faktiskt hade högre lärarbehörighet än både rikssnittet och gotlandssnittet. Därefter har behörigheten sjunkit, liksom för Gotland i stort, under rikssnittet. Av 20 undervisande lärare på Fårösundsskolan saknade åtta lärarbehörighet när Skolinspektionen var på besök.
När lärarna tryter måste påhittigheten bli större. Vad är det som hindrar distansundervisning? Varför gasar inte regionen med fjärrundervisning? Om nu vårdnadshavare och elever, med rätta, reagerar mot att kuska längre sträckor i buss och lärarna i sin tur säger att de söker sig bort om de behöver undervisa i olika skolor, ja då är väl fjärrundervisning den lösning som kan erbjudas. En behörig lärare sköter lektionen från en annan skola, med en handledare i det "fjärran" klassrummet. Det är verkligen inte optimalt. Men Fårösundsskolan uppfyller gott och väl reglerna för att Skolinspektionen ska kunna bevilja sådan undervisning; det saknas behöriga lärare i flera ämnen och det är ett begränsat elevunderlag. 136 barn från förskoleklass till och med nian.
Om det var något vi lärde oss under pandemin så var det väl att mötas digitalt?
Men hur ska gymnasiebehörigheten räddas för de elever som inte fått den undervisning de borde haft?
– Vi försöker kompensera eleverna så mycket det går, säger rektorn Susanne Granat Ahlstrand, till Helagotland.
Hösten 2023 gjorde radion ett reportage om den enda behöriga matte- och NO-läraren i tjänst på norra Gotlands högstadier. Lunda-professorn Christer Wingren som skolat om sig till högstadielärare. Hans tips för att öka antalet behöriga lärare var att tala mer om hur roligt det är att undervisa.
Lärare av det virket borde utrustas med en megafon och stå i färjekön till Fårö, typ. Det måste börja nappa nu.