Inför budgetförhandlingarna i höst vill Kristdemokraterna slopa stämpelskatten. Det är ett klokt initiativ som resten av Tidösamarbetet bör lyssna på.
Vid köp och inteckning av fastighet tar staten ut så kallad stämpelskatt. Här samlas kostnader för både registrering av ägare samt den inteckning som krävs för att kunna använda fastigheten som säkerhet för lån.
Det finns också en liten fast expeditionsavgift på knappa tusenlappen för lagfart och knappt 400 kronor per inteckning. Det är ändå rimligt att Lantmäteriet får något för jobbet att hålla sina register uppdaterade.
Vad som är mindre rimligt är lagfartsdelen av stämpelskatten. För privatpersoner ligger skatten på 1,5 procent av antingen pris eller taxeringsvärde, beroende på vad som är högst. För juridiska personer, utom dödsbon, är skatten 4,25 procent.
Inte heller skatten på pantbrev och inteckningar är rimlig. Denna är två procent av aktuell inteckning. Detta drabbar nyproduktioner extra hårt eftersom det inte finns några gamla pantbrev att utnyttja. Skatten i dessa fall räknas alltså på hundra procent av finansieringen.
Det blir fort mycket pengar att betala – för i stort sett ingenting. Lantmäteriets kostnad för att registrera handlingarna är samma. Antalet mantimmar personalen vid myndigheten behöver lägga ner påverkas inte av antalet nollor i handlingen.
Därför är det bra att Kristdemokraterna nu vill slopa den del av stämpelskatten som tas ut vid husköp. Det är ju en skatt som inte baseras på varken inkomst, förmögenhet eller vinst. Det är en ren transaktionsskatt.
Förutom att det gör skatten fiskal, den behövs inte i och med att kostnaden för handläggningen betalas av registreringsavgiften, blir den även regressiv. Den drabbar helt enkelt låginkomsttagare hårdare än de med högre inkomster. Skatten slår också oproportionerligt hårt mot unga som inte gjort bostadskarriär. För många är stämpelskatten en betydande ekonomisk barriär för att ta sig in eller vidare på bostadsmarknaden.
Lägg därtill att den ofta ska betalas när privatekonomin är som mest pressad. Skulle stämpelskatten avskaffas hade det enligt Mäklarsamfundet inneburit att hushållens ekonomiska situation förbättrats med motsvarande 3,5 procent av bolånets storlek.
Den slår också skevt eftersom ägande missgynnas som boendeform. Eftersom ägare av bostadsrätter inte behöver betala för lagfart eller pantbrev blir bostäder i flerfamiljshus indirekt skattesubventionerade jämfört med småhus. Det här innebär att landsbygd och småkommuner på grund av sammansättningen av bostäder som helhet får högre skatt på bostadsaffärer än vad stadskärnor får. Det är inte rättvist.
Därför är Kristdemokraternas förslag bra, men bara en bit på vägen. Det är inte nog att bara avskaffa transaktionsdelen av stämpelskatten. Även skatten på nya pantbrev måste tas bort. Vi ska inte ha den här sortens skatter vars enda syfte är att generera pengar till statskassan. Därför måste stämpelskatten tas bort helt.