Håkan Lilja är den senaste i raden av lokala sverigedemokrater som tröttnat på SD Gotlands "starke man" Lars Engelbrektssons sätt att leda partiet.
Eller snarare, inte leda.
Lilja kom åter in i fullmäktige som ersättare i december men väljer redan nu att lämna partiet efter att ingen brytt sig om att introducera honom i partiets (obefintliga) lokala arbete eller kallat till några möten över huvud taget.
De fyra vildarna är, förutom Lilja, Michael Stenberg (ordinarie), Annika Eriksson (ersättare) och Kim Palm Modig (ordinarie).
Bilden som ges av alla som hoppat av SD sedan valet är att det finns en snäv inre krets runt ordförande som inte delar med sig av vare sig information eller kallelser till möten till några andra.
Så har inget parti råd att bete sig när det är svårt att få personer att lägga sin fritid på politiskt arbete.
Hittills har SD Gotland vaskat bort två ordinarie mandat och två ersättare i regionfullmäktige. Avhopparna tänker inte ge Engelbrektsson tillgång till stolarna utan sitter kvar som politiska vildar. Huruvida avhopparna på sikt formerar sig för att försöka bryta maktkoncentrationen i partiet återstår att se.
Lars Engelbrektsson som tagit på sig många av partiets platser i nämnder, styrelser och som nämndeman, kandiderar nu också till Europaparlamentet. På 36:e plats, men ändå.
I en tidigare ledare såg jag fram emot SD:s lokala årsstämma men det visar sig att de enligt uppgift bara har årsmöte vartannat år. Mig veterligt finns det inga andra föreningar som har den ordningen, man brukar summera det gångna året både vad gäller ekonomi och verksamhet. Alltså varje år.
Arbetet inför årsmötet torde dock gå ganska smidigt för Lars Engelbrektsson då valberedningen består av hans släkt och nära vänner. Men det är medlemmarna som bestämmer så vi får se nästa år, om inte förr, hur stort stödet är i de gotländska SD-leden.