Krönika
De senaste två åren har omsättningen och vinsten för ägaren Sydkraft Thermal Power AB ökat med flera hundra procent.
Det är främst den politiskt drivna nedläggningen av de fyra kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2, samt Oskarshamn 1 och 2, som lett till att marginalerna i elsystemet är betydligt mindre. Nu måste Karlshamnsverket allt oftare rycka in som backup när det är ont om el i systemet. Något som blir särskilt aktuellt under sommarmånaderna när den kvarvarande kärnkraften i omgångar ses över och lagas.
Det var i princip helt otänkbart tidigare om åren. Då kördes Karlshamnverket främst i gång under årets kallaste timmar. ”Vi började se de första tecknen (på sommardrift) för kanske 7–8 år sedan och det har bara blivit tydligare och tydligare i takt med att systemet blivit mer väderberoende”, uppger Henrik Svensson, kraftverkschef på Karlshamnsverket, till Tidningen Näringslivet.
Nu förbereder sig Henrik Svensson på en intensiv sommar och har varit tvungen att stärka upp på personalsidan för att klara den stigande efterfrågan. När oljekraftverket kör för fullt bränner de båda blocken 70 kubikmeter olja i timmen vardera.
En utveckling som ger klirr i kassan för Karlshamnsverket betyder dock högre elpriser för elkonsumenterna. Minns sommaren för två år sedan när elpriserna i södra Sverige närmade sig sex kronor per kWh.
Men det finns en ytterligare en bisarr vinkel på den här utvecklingen.
Oljepannorna i Karlshamn kallas allt oftare in på grund av att det europeiska elsystemet svämmar över av vind-och solkraft. Hur går det ihop? Då borde ju elen räcka?
Svaret är att de båda kraftslagen kommer att producera för fullt oavsett om det finns en efterfrågan på elen eller inte. Det betyder att elpriserna pressas ned mot noll och att balansen i elsystemet rubbas. Elsystemet vet, så att säga, inte vad det ska göra med all el och riskerar att krascha.
I det läget måste Svenska kraftnät, som är ansvarig för elsystemet, rycka ut och köpa upp kraft som snabbt kan nedreglera för att systemet ska komma i balans igen. Vanligtvis är det främst vattenkraften som mot betalning, så klart, hjälpt till.
Men om elpriset är för lågt på grund av överproduktion så kan vattenkraften i stället välja att spara sitt vatten till ett senare tillfälle då den får bättre betalt.Henrik Svensson igen: ”Det kan ju bli så att man bedömer att det är mer lönsamt att spara på vattnet till ett senare tillfälle. Att man håller tillbaka vattnet och så får någon annan leverera tjänsterna i stället”.
Denna ”annan” är allt oftare Karlshamnsverket. Det får sätta i gång sina pannor och rycka in för att avlasta elsystemet när det strömmar över av vind och solkraft som ingen efterfrågar. Det kan inte vara särskilt klimatsmart.