I helgen hörde jag ett reportage på radion från Skellefteå där biblioteken lånar ut så mycket mer än bara böcker.
För något år sedan lämnades det in ett medborgarförslag till Skellefteå kommun. Förslaget gick ut på att biblioteken skulle låna ut hockeybiljetter till Skellefteå AIK:s matcher. Personer som annars inte gick på ishockey skulle då kunna få möjlighet att göra det gratis. Allt som behövdes var att ha ett lånekort och att komma först till kvar. Biljetter finns nu att låna sen en tid tillbaka till både herr- och damlagets matcher. Utlåningen av biljetter har fallit ut så väl att det nu kommer att finnas biljetter till bland annat teater och dansarrangemang på biblioteken.
Nu var idén att låna ut annat än böcker inte ny för Skellefteås bibliotek. Sedan tidigare fanns det fritidsartiklar såsom spel och lego till utlåning. Men även tillbehör till utomhusaktiviteter exempelvis metspön och flytväst.
Tanken att de som inte har råd, eller av andra anledningar inte fått möjlighet att prova på en sport, fritidsaktivitet eller gå på ett kulturarrangemang, nu få göra detta utan kostnad är fantastisk. Och att biblioteken i Skellefteå kan administrera detta är ju bra, men det passar nog inte alla landets biblioteksorganisationer.
I helgen såg jag också ett reportage från TV4 plays sportredaktion där ishockeyns problem att dra till sig ungdomar från andra kulturer diskuterades. Att barn som inte får med sig olika former av kultur- eller fritidsaktiviteter inte heller börjar med de aktiviteterna är inte så konstigt. Oavsett var barnens föräldrar är födda.
Hade mina föräldrar inte dragit med mig på arrangemang där det spelades folkmusik hade jag varit kulturellt fattigare. Att föräldrar som aldrig fått möjlighet att gå på exempelvis ishockey skulle gå med sina barn till den lokala föreningens ishockeyskola är långsökt. Men om föräldrarna fick möjlighet att uppleva ishockey live ökar möjligheten att de blir intresserade på ett sätt som smittar av sig på barnen.
Nu har ishockeyn fler trösklar de måste ta hand om bland annat bristen på ishallar, transporter av barn till och från träningar och det faktum att hockeyutrustning är dyr.
Men om vi översätter ishockeyn idé om att sprida intresset för sina aktiviteter till andra kultur- och fritidsverksamheter blir det tydligare vad jag är ute efter.
Av de stora idrotterna med lag högt upp i seriesystemen är det, om jag killgissar, bara fotbollen som har lyckats hyfsat med integrationen, möjligen även basketen. Men om jag fortsätter att killgissa har både innebandyn och ishockeyn förbättringspotential.
Men om vi lämnar idrottens värld så finns det fler verksamheter på Gotland som håller en mycket hög kvalitét. Jag tänker främst på Gotlandsmusiken och Länsteatern. Hur jobbar de med att ge fler möjligheten att gå på deras föreställningar?
Jag vet att båda verksamheterna jobbar för att sprida sina verksamheter geografiskt genom att ge föreställningar runt omkring på ön. Jag vet även att bägge jobbar ihop med skolorganisationen för att kunna komma ut till våra barn och ungdomar.
Men de stora uppsättningarna har svårt att flytta från de stora scenerna och för den som inte har råd är biljettpriserna alltid för höga.
Här finns det chansen för de olika kultur- och idrottsarrangörerna att sprida möjligheten att gå på deras arrangemang.
I Skellefteå är det biblioteken som fått administrera ett antal gratisbiljetter, men det finns ju flera andra organisationer som mycket väl skulle kunna ta det ansvaret. Om inte för all gratisverksamhet, så för en av de olika verksamheterna. Jag tänker på Röda Korset, Svenska Kyrkan och andra liknande verksamheter som tar ett stort ansvar för de som nu har det tufft ekonomiskt.
Tänk om de skulle kunna dela ut biljetter till idrotts- eller kulturevenemang och på det sättet både förgylla en eftermiddag eller kväll för någon som annars inte har råd och samtidigt sprida kunskapen om respektive verksamheter.
Det är möjligt jag slår in öppna dörrar, men det finns många fördelar med att fler får möjlighet att uppleva fritids-, idrotts eller kulturevenemang, det gäller bara att hitta vägarna dit.