Arbetsmarknaden förändras. Trots det verkar den S-ledda regeringen fast besluten på att cementera fackförbundens maktposition i den pågående omställningen.
På tisdagsmorgonen presenterades en utredning om framtiden för a-kassan. Den har inte tillkommit på grund av coronakrisen, under vilken a-kassans utformning har varit en central fråga. I stället är orsaken den omvandling som arbetsmarknaden genomgår.
Bakgrunden till utredningen, som tillsattes för cirka två år sedan, är i grunden den så kallade fjärde industriella revolutionen. Den rasande teknikutvecklingen skapar nya jobb, och får andra att försvinna. Tiden då en livslång anställning på bruket hägrade efter grundskolan är i stort sett förbi. I stället hoppar allt fler mellan anställningar. Tar ströjobb. Och förväntas vara redo att byta yrkesbana mitt i livet. Förändringen kräver omställning, inte bara av arbetskraften utan även av de välfärdssystem som är utformade för en mindre rörlig arbetsmarknad.
Utredningen av framtidens a-kassa planerar att sätta ordningen för den nya tiden. Den statliga utredaren Maria Hemström Hemmingsson målade upp att de regelverk som nu föreslås ska fungera i decennier. Regelverket ska vara enkelt att förstå och administrera. Fler ska kunna kvalificera och ansluta sig till a-kassan. Det är en målbild som ofta hörs när nya offentliga system ska komma på plats, men sällan blir verklighet.
I korta drag ska a-kassan genom det nya regelverket bli enklare för den som har flera arbetsgivare. Det ska bli lägre trösklar för att snabbt kvalificera. Exempelvis föreslås den som har en årsinkomst på 120 000 kronor, och under fyra månaderna har tjänat minst 10 000 kronor, kvalificera till en ersättning på 80 procent av inkomsten. Taket för den nya inkomstförsäkringen föreslås landa på 25 000 kronor. En avvägning som också måste göras är hur lönetak och procentsats av lönen ska läggas för att allt för stora grupper i medelklassen inte ska behöva se sig nödgade att ha andra försäkringar vid sidan av, vilket skulle minska tilliten till de statliga transfereringssystemen. Ska systemlojaliteten upprätthållas måste någon typ av balans mellan personers in- och utbetalningar upprätthållas.
Att se över hur de sociala systemen fungerar när arbetsmarknaden förändras är välkommet. Det är däremot synd att utredaren inte föreslår skarpa förändringar av a-kassans koppling till fackförbunden. Även om det knappast är att vänta – sittande arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) var fram tills för något år sedan fackordförande.
Trots att antalet fackanslutna rasar är de allra flesta a-kassor surrade till fackförbunden. Visserligen finns det alternativ med fristående a-kassor, men fackförbunden dominerar. Och på det här sättet får de Socialdemokraterna närstående facken en legitimitet som utbetalare, trots att staten står för stora delar av notan.
Bättre vore om a-kassan förstatligades, vilket vore logiskt när staten står för stora delar av finansieringen. Det om något vore en anpassning till tiden.