Våra gotländska politiker är tillsatta för att göra det bästa för oss som bor och vistas på Gotland utifrån de resurser som finns tillgängliga. I de olika politiska nämnderna tas årligen en otrolig mängd beslut, oftast i full enighet och utan att vi på utsidan märker av dem.
För att våra politiker ska kunna ta beslut som också blir bra behöver underlagen också vara bra.
Den senaste tiden har två frågor blivit uppmärksammade utifrån de underlag som tagits fram inför besluten. De jag tänker på är dels underlagen till beslutet om skolorganisation på norra Gotland, dels underlaget till beslut om ny kollektivtrafikstaxa.
Jag tänker inte värdera dessa två underlag utan bara jämföra hur de tagits fram och hur behandlingen av dem gjorts av politiken då det arbetet skiljer sig rätt mycket.
Underlagen till beslutet gällande skolorganisation på norra Gotland, där ett av förslagen var att lägga ner högstadiet i Fårösund, var framtaget av förvaltningen. Frågan har ju varit flitigt diskuterad och det var inte så länge sedan det gjordes en övergripande undersökning av den gotländska skolorganisationen.
Men vid samtliga tillfällen som jag kan påminna mig har det primära tjänstemannaförslaget röstats ner av politikerna till förmån för ett eget. Man kan lite förenklat säga att förvaltningen utgått från skolans möjligheter att undervisa eleverna, medan politikerna även tagit hänsyn till andra aspekter. Exempelvis möjligheten för barnfamiljer att bo på Fårö, en möjlighet som skulle försvåras betydligt om högstadiet i Fårösund lades ner.
Underlaget inför beslutet om ny kollektivtrafiktaxa togs fram genom ett politiskt arbete i kollektivtrafikberedningen. Där har många frågor ställts och många svar getts. Utseendet på förslaget till en ny kollektivtrafiktaxan har stötts, blötts och mejslats fram under en längre tid för att sedan mynna ut i ett väl underbyggt förslag. Förslaget har sedan tagits upp för beslut i såväl tekniska nämnden som regionstyrelsen innan frågan landade i regionfullmäktige.
Inför bägge besluten har det funnits olika förslag från partierna, vilket är helt i sin ordning. Förslagen har även diskuterats och debatterats i sedvanlig ordning innan beslut har tagits. Men där tar också likheterna slut.
Medan beslutet om skolorganisationen på norra Gotland bara fick en protokollsanmärkning där Liberalerna anmäler en annan åsikt, fick underlaget till beslut om ny kollektivavtalstaxa underkänt av en minoritet och processen ska nu göras om i vissa delar.
Utifrån det här uppfattar jag att de underlag som tas fram av förvaltningarna har en större acceptans även om politikerna utifrån underlagen går emot tjänstepersonernas primära förslag. Medan underlag som tagits fram i en tvärpolitisk bred grupp saknar acceptans från de som inte får igenom sin vilja.
Men det kan också finnas en annan orsak till det onödiga fördröjandet av en ny kollektivtrafiktaxa. Att det är enklare att slå på ett underlag som är framtaget i en politisk beredning än ett förslag som är framtaget av de tjänstepersoner som har det som jobb.
Oavsett orsak bakom den minoritetsåterremiss som nu fördröjer en ny kollektivtrafiktaxa, ger den en bitter eftersmak av dålig förlorare. Återremissen kommer inte göra vare sig från eller till på det beslut som kommer att tas. Däremot finns det risk för att tekniska nämndens redan hårt ansatta ekonomi blir än mer ansatt. Något som i alla fall ett av de partier som nu fördröjer beslutet lär komma att anmärka på.
Jag hoppas att väljarna ser igenom detta politiska spel som inte gynnar någon.