2018 röstade Europarlamentet för att starta ett så kallat artikel 7-förfarande mot Ungern. Artikel 7 av unionsfördraget innebär att EU kan införa sanktioner och upphäva vissa rättigheter om en medlemsstat bryter mot fördragets grundprinciper. Sedan 2018 har fortfarande inte Europeiska rådet gjort färdigt den processen som EU-parlamentet krävde. Samtidigt så har situationen i Ungern inte blivit bättre. Tvärtom så har situationen förvärrats. Samtidigt fortsätter Ungern att håva in pengar från de olika utvecklingsfonderna och andra bidrag. I samband med pandemin gav ungerska parlamentet Viktor Orbán möjlighet att styra genom dekret, sedan dess har parlamentet återtagit delar av makten, men inte all makt och premiärministerämbetet är fortfarande mycket starkare än det var innan pandemin.
I ett tal nyligen gick Orbán till ytterligare attack mot migration och migranter där han bland annat pratade om rasblandning och andra rasistiska teorier. Detta typ av språk och handlingar har ingen plats i dagens Europa. Samtidigt som Viktor Orbán häver ur sig sin rasistiska dynga så står den ungerska ekonomin på ruinens brant. Den 29/7 rapporterade den europeiska nättidningen Politico att inflationen i Ungern nu har nått den högsta nivån på 24 år och att den ungerska valutan, Forint, är den sämst presterande valutan i regionen. Orbán hoppas på att kunna rädda upp ekonomin och som han kallar det ”lokala undantaget i en global lågkonjunktur”.
För att kunna rädda upp sin ekonomi så måste Ungern få tillgång till pengarna från EUs pandemistöd. Något som man hittills inte har fått på grund av farhågor om korruption och bristfälliga offentliga upphandlingar. Vissa reformer har gjorts, men Politico rapportera i samma artikel att det återstår att se om de kommer att räcka för att få tillgång till återhämtningsfonden.
Sedan Rysslands krig mot Ukraina har Ungern gång på gång motarbetat och urvattnat sanktionerna mot Ryssland. Som har nämnt på denna ledarsida tidigare (26/7) har Viktor Orbán föreslagit att sätta sig ned försöka förhandla med Putins mördarregim och helst att det görs utan inblandning från de närmast berörda, Ukraina. Att flera länder sätter sig ned och förhandlar utan att de som berörs inte är involverade är en nästan lika förlegad syn på världspolitik som Putins absurda krav på inflytelsezoner och säkerhetsgarantier.
Det hela EU nu måste fråga sig är, hur många chanser ska Ungern få att rätta sig i ledet innan det är dags att ta i med hårdhandskarna? Europaparlamentet har sedan 2018 visat sin vilja tydligt och efter Orbáns senaste rasistiska utfall har nu den liberala gruppen, Renew Europe, krävt att Europaparlamentet ska mötas i extraordinär session för att pressa kommissionen och rådet till att vidta åtgärder mot Ungern.
Det är högtid att EU tar tag i problemen med Ungern. Ett medlemsland i EU ska inte kunna kassera in pengar och förmåner från unionen samtidigt som man monterar ner demokratiska institutioner, kränker minoriteters rättigheter, förtycker opinionen och hindrar strängare sanktioner mot Ryssland. EU är ett politiskt projekt, det innebär inte att alla länder alltid måste hålla med varandra, men det kräver att alla skriver under på ett antal grundläggande värderingar. De värderingarna som Europeiska unionen är byggd på är inte något som Oraban vill befatta sig med. Nu gör också omvärldsläget att det bokstavligen handlar om vår säkerhet när Orbán undergräver europeisk sammanhållning mot Ryssland. Nu måste de europeiska institutionerna sätta ned foten och säga, hit men inte längre.