Skolskjutning i Örebro har i skrivande stund skördat elva liv. Tio mordoffer och den misstänkte gärningsmannen. Dessutom är flera offer för skjutningen mycket allvarligt skadade.
Det är svårt att skriva om. Delvis på grund av att det fortfarande är så mycket vi inte vet. Men framförallt eftersom det känns som att orden inte räcker till. Som att man skulle behöva uppfinna nya ord istället för dem som devalverats genom överanvändning i mindre fasansfulla och hjärtskärande sammanhang, för att kunna förmedla den fulla vidriga vidden av det som har hänt. Men det skulle ju inte göra skolskjutningen mer begriplig.
Det kan bli så, när man vet så lite, att man börjar söka information om skjutningen från andra källor än polisen och etablerade medier.
Jag har gjort just det, efter att ha sett och läst samma knapphändiga information ett otal gånger. Jag surfade in på sajter där användarna är frikostiga med att dela med sig av sin egen ofta tvivelaktiga information och skakiga analyser. Vem var gärningsmannen? Vad var motivet?
Men jag kan inte påstå att denna läsning gjorde att jag kände mig mer informerad. Tvärtom. Flera olika namngivna personer pekades ut som möjliga gärningsmän. Vilda spekulationer i hög grad baserade på förutfattade meningar snarare än fakta. Det är felaktigheter som kan orsaka nya tragedier. Det är inte en hjälp att informera sig och bearbeta den tragedi som redan har inträffat.
Varken Sverige som helhet eller vi som individer är betjänta av att en fruktansvärd händelse förvärras ytterligare av oansvariga spekulation och utpekanden.
I skrivande stund tror polisen att den misstänkte gärningsmannen agerade på egen hand och det finns i nuläget inga misstankar om att skolskjutningen var ett terrorbrott. Detta kan ändra sig beroende på den information som polisen fortfarande inhämtar.
Man kan inte låta bli att fråga sig om något liknande kan hända på Gotland. Region Gotlands utbildningsdirektör Torsten Flemming berättar för Helagotland att planerna för hur en sådan situation ska hanteras redan existerar. Det är något betryggande att någon i förväg tänkt på det nästan otänkbara.