Den gotländska riksdagsledamoten Jesper Skalberg Karlsson (M) uttrycker att han är nöjd med den budget som regeringen lagt fram. Nu senast under regionfullmäktiges möte i måndags. Han för bland annat fram att statsbidragen till Region Gotland ökat med 50 procent under de senaste fem åren.
Vad han däremot väljer att inte berätta är att de ekonomiska förutsättningarna för landets kommuner och regioner, att finansiera skola, vård och omsorg, generellt kräver mer resurser.
Redan 2017 var Magdalena Andersson (S) tydlig med de stora behov av resursförstärkning som kommuner och regioner hade framöver. Där och då lovade hon att öka statsbidragen till kommunerna med minst 20 miljarder kronor fram till 2022. Om Socialdemokraterna fick behålla regeringsmakten efter valet 2018.
Orsaken bakom Anderssons löfte var att det under den tidsperioden skulle antalet unga under 20 år och antalet äldre över 75 år öka med 300 000 personer. Och för att kommunerna skulle slippa höja skatten, försämra servicen eller kvaliteten i skolan, vården och omsorgen så behövdes statsbidragen höjas.
Att statsbidragen då höjts med 50 procent sen Magdalena Anderssons löfte är inte konstigt. Men inte ens den höjningen har räckt till, vilket kommunernas och regionernas ekonomiska situation, och den pågående sjukvårdskrisen, tydligt bevisar.
De demografiska förutsättningarna för Region Gotland är dessutom än mer utmanande och då har jag ännu inte kommenterat de utredningar som visar att Gotlands geografiska läge mitt i Östersjön i sig medför stora kostnader som Region Gotland inte blir kompenserad för.
Men Skalberg Karlsson är också väldigt tyst om att de statliga pengarna till Gotland minskat under hans regerings första budgetår, 2023, samtidigt som inflationen minskat värdet på de pengar som ändå fördelas ut till kommuner och regioner.
Från den S-budget som gällde för 2022 till den Tidöbudget som gällde för 2023 minskade statsbidragen till Gotland med 62 miljoner kronor. Något man kan läsa sig till i regionens årsredovisning. Under samma tid 2022 – 2023 minskade värdet på kronan med 8,5 procent, enligt SCB:s prisomräknare.
Så förutom minskade statsbidrag i kronor och ören minskade värdet på samma kronor och ören. Om man räknar ihop värdeminskningen med de minskade statsbidragen innebär det att de statliga pengarna till Region Gotland minskade med över 10 procent från 2022 till 2023. (Siffrorna för 2024 är ännu inte möjliga att få fram från regionen, men vi lär knappast sen en större ökning)
Att Gotland lovats både elkabel och reservhamn hjälper föga regionens försök att bibehålla den nivå på skola, vård och omsorg som finns i dag. En nivå som dessutom borde höjas.
Det är också ironiskt att Skalberg Karlsson påpekar att ett par där en är polis och den andra sjuksköterska kommer att få 10 000 kronor mer i plånboken per år, på grund av sänkt skatt. Det förutsätter ju faktiskt att sjuksköterskan får behålla jobbet. Alternativt väljer att jobba kvar trots att hen tvingas springa ännu snabbare mellan de patienter som får plats i en organisation med allt färre vårdplatser och med allt färre arbetskamrater.
Jag tror att de flesta sjuksköterskorna hellre ser fler arbetskamrater, fler vårdplatser och bättre arbetsvillkor än sänkta skatter.
Och jag tror att polisen hellre ser bättre möjligheter för skola och socialtjänsten ge barnen bättre kunskaper och större framtidstro, så att bland annat nyrekryteringen till gängen kan minskas, än att få en skattesänkning som kanske räcker till en sistaminuten resa för att vila upp sig mellan gängskjutningarna.
Som gotlänning kan man inte vara nöjd med Tidöpartierna budget då den service regionen levererar i dag lär bli sämre. Och det oroar mig att vi i det läge regionen nu befinner sig i har en riksdagsledamot som är nöjd med regeringens budget.