Göteborgs stad har stora problem med så kallad tystnadskultur. Det är budskapet i en aktuell rapport som tagits fram på uppdrag av Kommunstyrelsen i staden, och som har vållat reaktioner (SVT 10/8). Enligt rapporten, som bygger på intervjuer med ett 60-tal anställda i staden, finns det inte bara en utan flera tystnadskulturer.
En sådan form av tystnadskultur är att tjänstemän inte vågar anmäla att de påverkas av kriminella i sin beslutsfattning, så kallad otillåten påverkan. Det kan också handla om att man inte vågar berätta om kollegor som har sin lojalitet hos andra aktörer än arbetsgivaren, till exempel fritidsledare med extremistkopplingar eller handläggare som tillhör klaner eller kriminella familjenätverk.
En nivå upp återfinns mellanchefer som inte vet vilket stöd de får ge till de utsatta och som själva är rädda för att rapportera vidare. Högre upp i förvaltningen finns sedan chefer som tycker att det är viktigt att medarbetare har "rätt attityd" och inte ser några problem. Själva är förvaltningscheferna sedan noga med att inte ”svartmåla” när de rapporterar till den politiska nivån. På så vis förtigs situationen och de kriminella kan fortsätta utnyttja välfärden.
Göteborg har helt klart tillskansat sig en särställning i frågor om utanförskap och parallellsamhällen. Problemen med organiserad kriminalitet och utanförskap är större där än någon annanstans i Sverige. Det är i Göteborg vi sett hur klaner och gäng gör anspråk på att vara lagen inom ett visst territorium och det var från Göteborg som flest IS-terrorister reste till Syrien.
Men vi lurar oss om vi tror att de problem som rapporten beskriver är specifika för Göteborg. Det som gör Göteborg unikt är själva volymen. Utanförskapsområdena är större och fler människor lever av bidrag. Socialkontoret i Hjällbo – som skymtar fram i rapporten – sägs vara Europas största socialkontor.
Otillåten påverkan mot beslutsfattare som socialsekreterare, lärare och biståndshandläggare finns dock i stort sett alla kommuner. Gäng med våldskapacitet finns överallt. Likaså familjer eller klaner som har som affärsmodell att lura det svenska samhället på välfärdspengar. I mindre kommuner finns också problemet att förvaltningen är liten. Alla vet vem som egentligen fattade ett beslut, och var den personen bor. Chefer som inte vill ta i problem och politiker som inte vill höra om dem finns nog också i små kommuner.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, larmade nyligen om att allt fler tjänstemän utsätts för otillåten påverkan. Organisationen ska utreda förekomsten av otillåten påverkan i ett trettiotal kommer (SR 12/8).
Det är ett viktigt arbete. Den systemhotande brottslighet som länge sågs som en framtidsdystopi är här. Om inget görs hotar den att förstöra Sveriges viktigaste naturtillgång - den höga tilliten mellan människor.