Det råder stor samstämmighet i svensk debatt om att betygsinflationen är ett stort problem i skolan. Det har länge påståtts, på skakig grund, att det är friskolorna som skulle vara värst. På Gotland visar det sig nu, efter Helagotlands kartläggning, att det är tvärtom. Det är kommunala skolor som sätter högst betyg, i förhållande till hur eleverna har klarat de nationella proven. Helagotland skriver:
”I exempelvis matematik var det två skolor, Högby i Hemse och Solklint i Slite, som förra läsåret satte ett högre betyg på minst hälften eleverna, 59 respektive 50 procent. Andelen betyg i linje med resultat på nationella proven låg på 39 procent för bägge skolorna.
Högbyskolan har även den största avvikelsen när det gäller svenska. Här har nästintill två av tre, 65 procent av eleverna, fått ett högre slutbetyg än provresultatet.”
Samtidigt tillhör friskolorna de som är allra mest återhållsamma i sin betygsättning.
Bland annat skolornas rektorer får möjlighet att kommentera resultatet i en separat artikel. Rektorn på den skola som utmärker sig mest för höga betyg i relation till nationella provet, Vicky Lindeborg, säger bland annat att:
– Det är inte säkert att de klarar nationella proven, men de får visa sina kunskaper i många andra sammanhang och når ändå målen för ett godkänt betyg. Det ser vi som en framgång.
– Någonstans måste vi lita på och känna oss trygga i att vi har kompetenta lärare som kan sätta betyg som är rättssäkra och som de kan stå för. Det absolut viktigaste för oss som skola, är att vi får iväg elever härifrån som är rustade för det som väntar, oavsett vad de det är.
Men ingen av rektorerna lyckas anföra några skäl till varför de nationella proven skulle vara missvisande just för deras elever.
Det finns flera olika faktorer som kan leda till betygsinflation. Skolorna vill i görligaste mån undvika att sätta det underkännande betyget F. Det kan bero på något så trivialt som missriktad snällhet. Om en hög andel av eleverna har stora problem med studierna, men om de ändå får godkända betyg, så kan det leda till betygsinflation. När elever med studieproblem ändå får godkänt, så kan detta leda till att betygen även för andra elever trycks upp. Att sätta för höga betyg kan också vara ett sätt för en skola att skydda sitt eget rykte.
Det pågår en betygsutredning, ledd av Magnus Henreksson, som bland annat ska föreslå åtgärder mot betygsinflationen. Om några veckor, i februari, ska den presenteras. Av det Henreksson hittills har sagt, bland annat till tidningen Vi Lärare i september i år, så kommer den att leverera skarpa förslag:
– Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige. Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Jag tycker även att det är emotionellt väldigt stötande. Förutom betygsinflationen och den bristande likvärdigheten i betygssättningen är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts.
Bland de förslag som VI Lärare anser att det finns anledning att förvänta sig från betygsutredningen listar tidningen:
- Att elevernas genomsnittsbetyg kalibreras mot respektive skolas genomsnittsresultat på de nationella proven.
- Att samtliga nationella prov i årskurs 9 och i gymnasieskolan ska vara digitala och rättas centralt.
En sådan ordning hade kraftigt påverkat några gotländska skolors möjligheter att sätta överbetyg. Å andra sidan förvarnar Henreksson även om att man kommer att föreslå att F-betyget skrotas. Det skulle i så fall innebär att även en av de starka drivkrafterna för att sätta överbetyg som inte speglar de verkliga kunskaperna försvinner.
Det vore bra. Bäst vore givetvis om fler lärde sig mer i skolan.