Våra hjärnor behöver också tränas

Bokförsäljningen slår rekord men klyftan växer mellan läsare och ickeläsare. Vad händer med oss när vi inte längre behöver kunna eller minnas något?

Genom böckerna får vi tillgång till andra världar och andra perspektiv. Vi blir underhållna och utbildade på köpet så att säga.

Genom böckerna får vi tillgång till andra världar och andra perspektiv. Vi blir underhållna och utbildade på köpet så att säga.

Foto: Martina Holmberg / TT

Ledare2022-09-23 06:45
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

2021 passerade bokförsäljningen för första gången fem miljarder kronor och ökade med 6,3 procent jämfört med 2020.

Samtidigt visar en aktuell undersökning gjord av ABF att en av tio svenskar aldrig öppnar en bok, samt att icke-läsarna i större utsträckning är kortutbildade, yngre och män. 

2 063 svenskar mellan 16 och 79 år har intervjuats och 27 procent uppgav att de inte läst mer än en till tre böcker på ett år. 18 procent svarade att de läst 4 till 6 böcker, och 11 procent hade läst 30 böcker eller fler.

Rapportförfattarna slår fast att de personer som i högst grad väljer bort böcker är män som enbart gått ut grundskolan eller gymnasiet. De flitigaste läsarna är i gengäld äldre kvinnor med någon form av högskoleutbildning.

Tillsammans med andra faktorer som utbildning och konsumtion av annan kultur finns anledning att oroas för hur detta sammantaget påverkar samhället och i slutänden vår demokrati. 

Pålästa och kunniga medborgare är svårare att dupera och har också större möjligheter att själva bidra och få inflytande i samhället.

Att läsa är så mycket mer än tidsfördriv och underhållning. Genom böckerna får vi tillgång till andra världar och andra perspektiv. Vi blir underhållna och utbildade på köpet så att säga.

Det finns ännu ett tecken i tiden som påverkar våra hjärnor och vår kunskap. I dag behöver man som bekant inte minnas eller kunna nånting. I din telefon finns hela världens samlade kunskap. Istället för att ägna tid åt att leta i minnesbanken efter namnet på den där skådespelaren kan du genom en enkel sökning få svaret inom några sekunder.

När hjärnan inte behöver minnas blir den "latare". I boken ”Skärmhjärnan” skriver överläkaren i psykiatri, Anders Hansen, om just detta. Det kallas för Google-effekten eller digital amnesi, hjärnan struntar i att lagra information för den vet att den kan hitta vad den behöver ändå.

”Vi behöver kunskap för att förhålla oss till världen, for att kunna ställa kritiska frågor och värdera information. Konsolidering – när information överförs från korttids- till långtidsminnet – innebär inte bara att ”rådata” flyttas från hjärnans ram-minne till dess hårddisk, utan också att informationen integreras med våra personliga erfarenheter för att bygga det vi kallar kunskap.”

I en tid när vi lever i olika filterbubblor är det än viktigare att träna på sitt kritiska tänkande. Jag måste säga att jag ibland blir fundersam över nivån på allmänbildningen i vårt land och det går inte att skylla på "dagens skola". 

Det hör snarare ihop med grupper som ser det som en merit att vara outbildad. Missförstå mig rätt, man kan vara allmänbildad till tusen utan att nånsin haft en skuld hos CSN men att se utbildning som något negativt ligger på en helt annan nivå.

INTE PETAD

Lennart Modig Kihlberg meddelar att orsaken att han inte fanns med på SD:s lista till valet är att han själv valt att inte kandidera.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.