303:e och sista gången för det här året landar GT i er brevlåda i dag och för 303:e gången har denna ledarsida producerats för att ingå GT under 2019.
Om jag nu räknat rätt.
Det är faktiskt nästan overkligt att den här produkten, inte bara GT utan papperstidningen i alla sina former och titlar, lever kvar i denna tid när allt ska gå snabbt och vara gratis. Jag säger papperstidningen men menar även den i digital form, det vi kallar e-tidning, det är ju exakt samma produkt.
Min största förhoppning inför det nya året är att ni som prenumererar ska fortsätta göra det och att fler inser vikten av en lokal dagstidnings betydelse för folkbildning, demokrati och att hålla samman ett lokalsamhälle.
Ja, stora ord men mindre är de inte.
Det betyder inte att jag tycker att lokaltidningen gör journalistiska stordåd varje dag, jag pratar om något annat. Den gemensamma samlingspunkten, de som förut fanns överallt, den där lägerelden som alla på nåt sätt hade tillgång till under dagen.
För länge sen var det teven och lanthandeln. När det fanns två kanaler och två nyhetsutsändningar som alla såg. Det betyder inte att det var bättre då. Konkurrensen och mångfalden inom medierna har varit, och är, av godo.
Lanthandeln är däremot på de flesta ställen ett minne blott och här kan man dra en parallell till Facebook. Det är där man håller sig uppdaterad om det som lite nedlåtande kallas skvaller. Vem som är gift, skild, sjuk eller fått nytt jobb. Hur man mår och hur man har det.
Lokaltidningen som borde vara den mest naturliga lägerelden att samlas runt har dock haft svårt att anpassa sig till den nya verkligheten. Dessutom gjorde hela branschen för snart 30 år sen en total missbedömning som man lät bli att snabbt korrigera.
När Internet gjorde sitt inträde i folkhemmet gav man bort hela sitt innehåll och när prenumeranterna därefter minskade i rask takt stod vi där med ett gigantiskt problem. Hur få folk att börja betala för något vi vant dem vid var gratis?
I grunden handlar det naturligtvis om att erbjuda god journalistik med relevanta nyheter i både stort och smått. Och att tillhandahålla lika intressanta kommersiella nyheter, det vill säga annonser.
Förutom att jag hoppas att prenumeranterna fortsätter vara lokaltidningen trogna hoppas jag att lokaltidningarna fokuserar hårt på det lokala och att vi hittar nya sätt att samla oss alla vid lägerelden. Ekvationen är inte enkel.
Nya sätt att tänka som att kunna erbjuda fler saker hemlevererade tillsammans med morgontidningen är att tänka rätt. Här finns också stor potential i att posten och tidningsföretagen samarbetar mer. Istället för att låta tidningen komma med posten kan man låta posten komma med tidningen. Men då är vi inne på företagsstrukturer och gamla mönster som behöver brytas.
Även det lättare sagt än gjort.
Till sist vill jag önska er ett gott, kärleksfullt och alldeles underbart 2020!