Partier har en balans att gå mellan förändring och kontinuitet. Ett exempel är Moderaterna, som var tydligt högerliggande till efter valet 2002. Då gjordes partiets politik om av en ny partiledning.
Skattepolitiken fokuserade på att sänka skatten för de som jobbade i medelhöga inkomstlägen. Sänkt inkomstskatt för de med högst löner fick vänta. Försvarsområdet prioriterades ned. En förhållandevis generös migrationspolitik bedrevs. Sedan dess har M ändrats igen, delvis tillbaka till hur partiet var före 2003.
Ett annat exempel är Kristdemokraterna, som var emot kärnkraft och stod för snabbavvecklingens linje 3 vid folkomröstningen 1980. Nu är KD för kärnkraft.
Miljöpartiet bildades efter den omröstningen och har ett perspektiv rörande miljö, natur och civilisation som påverkar många områden. En debatt pågår nu om MP ska koncentrera sig på klimatfrågan eller ha en bredare profil, som exempelvis S eller M har.
Partierna har sin historia och måste samtidigt ta intryck av förändringar i samhället och bland väljarna. Partier håller sedan några årtionden på med så kallad politikutveckling. Moderaternas omläggning 2003 är ett exempel. Ibland sker sådan omläggning under intryck från hur det är i verkligheten. Ibland är den mer frikopplad.
Centerpartiet var på 90-talet det mest vänsterliggande borgerliga partiet och samarbetade 1995 till 1998 med S-regeringen om att förbättra statsfinanserna. Efter det gick partiet åt höger. Ett nytt idéprogram 2013 hade tydliga drag av nyliberala tankar. C blev högerliberalt.
I en del länder styr ett parti under lång tid. I Storbritannien har högerpartiet Tory styrt i elva år sedan 2010. Det har ändrat sin politik lite grann den tiden. Först intog det en mer grön profil då David Cameron var partiledare. Partiet inspirerades då av Moderaterna, som hade inspirerats av brittiska socialdemokraterna New Labour under Tony Blair och den omläggning åt mitten som partiet gjorde inför valet 1997.
Camerons omläggning var dock liten. Inför valet i december 2019 hade Tory profilerat sig igen under Boris Johnson på ett delvis nytt sätt. Dels skulle Storbritannien lämna EU, genomföra brexit. Dels intog Tory en mer välfärdsinriktad hållning.
I länder där ett parti dominerar och ofta regerar, som Tory i Storbritannien, CDU i Tyskland och S i Sverige, är det bra om partiet tar intryck av sin omgivning, både konkreta händelser och stämningar bland väljare. Den ofta diffusa tidsandan brukar det kallas. Men det kan ha konkret bakgrund.
Klimatförändringarna är en sådan konkret bakgrund nu. Det gör att partier som inte är miljöpartier måste ta till sig av den frågan för den bygger på ett verkligt skeende. I USA går landet under den nya presidenten demokraten Joe Bidens administration med i Parisavtalet igen och vidtar åtgärder för att mota klimatförändringarna. Den tidigare republikanska administrationen ville inte låta sig påverkas av skeenden i verkligheten på detta område.
I Sverige har S ibland kritiserats av egna anhängare för att gå för långt åt höger, åt mitten, i sin politik. De har då inte känt igen partiet, har det hetat. Den nivå på offentliga välfärden som de väljarna velat ha innebar då den förekom runt 50 procent i nivå på skattekvoten. Den nivån är nu drygt fem procentenheter lägre. Det är mer än 200 miljarder kronor mindre årligen som kunde ha gått till politiska åtgärder för bland annat offentlig välfärd och bekämpning av klimathot. De fem partierna till höger, där Sverigedemokraterna är ett, är dock emot en högre skattenivå.