Det var under ett offentligt möte i Göteborg som han möttes av högljudd kritik för regeringens hantering av kriget mellan Israel och terrorist stämplade Hamas.
Kristersson säger till SVT att: ”Det var ett förfärligt liv. Människor skrek på varandra, störde mötet, gjorde allt för att det inte skulle kunna genomföras. Det är inte så demokratin ska fungera i Sverige och jag tänker inte anpassa mig till det.”
I en senare intervju sa Kristersson att han inte tänkte sluta upp med offentliga möten ”Bara för att ett gäng gaphalsar inte kan respektera en svensk tradition där man diskuterar saker i rimlig ton.”
Jag håller med Kristersson i hans ställningstagande att tonen i det demokratiska samtalet måste dämpas. Men partiledarna har knappast gått i bräschen för den nedtoning som Kristersson nu kräver av vanliga människor. Det är bara att se på vilken av de TV-sända partiledardebatterna som helst, där inte ens partiledarna kan låta den som fått ordet tala till punkt. Där partiledare med höga utrop förstör för oss som vill höra vad som sägs. Man skulle även kunna säga ”gaphalsar” som inte ”diskuterar saker i rimlig ton” om man så vill.
Men det är tyvärr så här den regering vi nu fått fungerar. Där andra kritiseras för samma saker som det är tyst om när Tidöpartiernas företrädare beter sig på samma sätt.
Vilket tydligt visas när Kristersson påstår att de som blev högljudda på hans möte inte respekterar svenska traditioner även om de bara upprepar ett beter vi sett partiledare ha under TV-debatter. Och att han drar kortet om svenska traditioner är inte så konstigt då flera av de som störde Kristersson såg ut att ha ett utländskt påbrå. Det är ju så Tidöpartierna jobbar i dag, även om det skapar än större polarisering i vårt samhälle.
För vilka är de svenska traditioner Kristersson åberopar då hans egna kollegor inte ens följer dem. Eller för den delen vilka traditioner gäller vilken vanlig fredag-lördag som helst på krogen där det alltid finns någon som inte vill lämna utrymme för andras möjlighet att komma till tals.
Ulf Kristersson får nog anpassa sig till ett debattklimat där hans SD-styrda regering får högljutt mothugg, då den politik de driver ökar polariseringen i samhället. Där hade Kristersson haft större möjligheter att få till ett bra debattklimat om han följt de svenska politiska traditionerna genom att ta fram reformer som gör samhället mer jämlikt.
Och även om jag inte gillar stökiga möten, förstår jag de som protesterar och beter sig som partiledare i TV-debatter över den politik den SD-styrda regeringen driver, även om Kristersson rasar.