Både regiondirektör Peter Lindvall och tekniska nämndens ordförande, Karl-Johan Boberg (C), meddelade i går genom GT att de har fullt förtroende för Patric Ramberg som förvaltningschef. Bland annat denna fråga besvarade de per mejl och den ställdes på grund av den senaste tidens uppmärksammade problem bland annat inom organisationen för slamtömning.
Det är det enda de kan svara om de inte vill göra sig av med Ramberg. Om man börjar sväva på målet om det finns förtroende eller ej så har vi ju färska erfarenheter (Gotlandshem) om vad som händer. Uttalar man inte fullt förtroende så är det över, även om slutet kan gestalta sig på något olika sätt.
Gör Peter Lindwall och Karl-Johan Boberg rätt, när de vill behålla Ramberg? Det är en bedömningsfråga som jag tycker det är mycket svårt att avgöra på den information som finns tillgänglig. Men som en mer allmän kommentar så anser jag att den största och vanligaste synden är passivitet, när det gäller beslut om hanteringen av verksamheter med problem. Som om man väntar sig att djupa sår ska självläka om man bara stänger dörren om problemen och hoppas på en lösning av darwinistisk typ. Låt de inblandade hantera konflikten och de starkaste överlever.
Man kan ha kritiska synpunkter på både utköp och omplaceringar av personal. Men det är inte passivitet. Det är inte att ducka ansvar, undvika konflikter och hoppas på att problem ska lösa sig själva. Rätt eller fel så har man åtminstone agerat och försökt göra något.
Om det är korrekt bedömda åtgärder är i hög grad en omdömesfråga. Men det är inte per definition fel varken med utköp eller omplaceringar. Även en upphandling och därpå följande entreprenadlösning kan vara ett sätt att åstadkomma förändring och en omstart i en icke fungerande organisation. Det kan naturligtvis upplevas som obehagligt och oroande av den berörda personalen, men den upplevelsen får man ju också i en konfliktdrabbad befintlig organisation. Det finns ingen smärtfri väg ur problemen, men det finns mer eller mindre plågsamma vägar ur en plågsam situation.
Om utköp och omplaceringar blir alltför vanliga kan det tyda på mer grundläggande problem med rekryteringar och det löpande stödet till regionens chefer. Att döma av reaktionerna på det som hittills skrivits om Regionens organisatoriska konflikter så är förtroendet för regionledningen inte det bästa. Det blir mycket viktigt hur man lyckas hantera de situationer som kräver åtgärder.