Att frågan om äldreboendena i Hemse blivit ett politiskt slagträ är tydligt. Om nu någon var tveksam förut. De socialdemokratiska slagordet att man ska återta den "demokratiska kontrollen" används nu flitigt av Håkan Ericsson (S).
Han beskriver verksamheten som ett elände och ett kaos. Det är allvarliga påståenden som behöver tas på stort allvar. Det är trots allt socialnämndens näst högste representant som torgför dem. Det borde alltså finns fog för orden. För inte är det väl bara plakat för den kommande valkampanjen?
Påståendet att politikerna saknar kontroll är bortom rim och reson. Det är politikerna som sätter kraven för all verksamhet. Man har full kontroll. Håkan Ericsson gillar inte privata utövare, bara när han själv har den politiska makten och får klippa band och berömma den privata operatören, samma operatör som han nu spytt sin galla över i ett par års tid.
Rolf Öström (M) som är nämndens ordförande, förstår bättre sitt uppdrag, att politikerna har ansvar för all verksamhet, även den som är utlagd på privata aktörer. Det är politikerna som sätter kraven. Ingen har så vitt jag kan minnas, krävt högre krav på privata utförare. Alla driver verksamheten utifrån exakt samma krav.
Samtidigt misslyckas Rolf Öström med att tydligt hålla isär Håkan Ericssons plakatpolitik från de anställdas oro och kritik. De anställda behöver mötas med stor respekt och förståelse och framför allt, att bli lyssnade på.
Att alla politiker utom Håkan Ericsson och Sara Lidqvist (KD) uteblivit när de anställda bjudit in till möten är ett svaghetstecken för att uttrycka det milt. Detta enligt en anställd undersköterska som vittnar om att hon inte längre kan stå för den omsorg man erbjuder på Hemse äldreboende.
Den dialogen borde inte politikerna föra i medierna, makthavare mot enskilda anställda, det ser inte bra ut och det är framför allt också allt annat än bra.
Det som skiljer min inställning till saken från till exempel Håkan Ericsson, är att man behöver konkretisera och agera för att förbättra. Samt mäta alla efter samma måttstock.
Att svepande domdera som i ett första majtal om hur de slemma privata företagen enbart tänker på hur de kan suga ut så mycket pengar som möjligt hjälper inte en enda människa.
Vid två tillfällen, för ett år sedan och för ett par månader sedan, har jag begärt ut alla klagomål för öns särskilda boenden och redovisat dessa på denna sida. Båda dessa granskningar visar framför allt att antalet klagomål generellt är lågt, samt att det inte finns någon skillnad mellan privata och offentliga boenden.
Om det råder kaos på äldreboendena i Hemse så som Håkan Ericsson som ledamot i socialnämnden larmar om, då behöver det tas på större allvar än att bara använda som slagord i insändare. För det får inte råda kaos på en arbetsplats, vare sig den är privat eller offentlig.