Politik ses mer som en isolerad verksamhet eller så skildras politiken i idrottsliga termer som att det handlar om ett seriespel där valkampanjen är slutspelet och de allmänna valen en finalmatch.
Politik handlar som de flesta vet om vård, skola, omsorg, vägar, föreningars villkor, maten vi äter och i stort sett allt annat som rör vår vardag.
I denna förskjutning finns också sannolikt grunden till den brist på tillit och framtidstro som präglar stora delar av befolkningen.
Det finns dock ett enkelt recept för att vända utvecklingen: folkbildning, med start i grundskolan. Och att svenska medier tar sitt ansvar och bevakar politiken utan att det handlar om spelteori och konflikter.
Det är inte konstigt att medborgarna, och kanske främst ungdomarna, inte ser partipolitiken som en lösning på samhällets alla utmaningar.
Ointresset och okunskapen om politik och vårt demokratiska samhällsbygge finns tyvärr även inom skolan vilket påverkar elevernas möjlighet att ta till sig kunskapen på ett naturligt sätt.
Flera skolor har till och med portat politiska partier att komma in i skolan för att berätta om sina partier och sin politik. Man är livrädd för konflikter och att någon ska uppröras av ett annat partis politik. Istället för att lära hur man hanterar dessa motsättningar, väljer man att stänga partierna ute.
Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor säger till tidningen Dagens Samhälle: "Det är ett stort bekymmer att varken ungdomsförbund eller deras moderpartier släpps in i skolorna. Vi har lyft att regeringen borde ändra den förordning som säger att det är rektor som får avgöra om man ska ha partipolitiska besök. Det är sedan ett antal år det som styr och det gör att många rektorer väljer bort att ta in partierna. Dels för att man kanske själv inte är intresserad men man är också orolig för att det blir konflikter, politiska debatter och att man vill undvika motsättningar".
I årets upplaga av Ungdomsbarometern kan man läsa att många i Generation Z (födda 1996-2010) anser att samhället är på väg åt fel håll och färre tror att politikerna kan vända utvecklingen.
I Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors utvärdering av skolvalet 2022 noteras att det lett till att 43 procent av eleverna uppgav att deras politiska intresse ökat och 34 procent var mer politiskt engagerade efter att ha deltagit i skolvalet.
Om vi förväntar oss att dagens unga ska engagera sig mer politiskt krävs det att intresset finns även hos dagens vuxna.