Det kommer att bli mycket debatt om ekonomi i och med att delårsrapporten ska behandlas liksom förändringar av resultatmålen.
Delårsrapporten gäller januari till mars och den politiska hanteringen av uppföljning av ekonomin visar än en gång att man ligger hopplöst efter. Nu pågår ekonomisk uppföljning hela tiden i andra fora men regionfullmäktige som är den högsta beslutande instansen har att hantera ett ekonomiskt resultat som är nästan tre månader gammalt. Lagom till att ett ny delårsrapport ska sammanställas.
Förslaget till beslut angående ekonomin är att alla nämnder ska jobba för att hålla verksamheten inom budget, de ska analysera kostnadsutvecklingen och återkomma med rapporter till delårsrapport 2.
När fullmäktige samlas finns också tillfälle att ta upp med aktuella frågor men eftersom sammanträdena är planerade med lång framförhållning finns inte detta utrymme. Vilket är synd.
Det vore till exempel intressant att höra fullmäktige diskutera framtiden för Almedalsveckan som varit ett aktuellt ämne i nyhetsflödet en tid. Har partierna på riksplanet inte förankrat sina tankar över huvud taget med partierna lokalt? Vad visar det om respekten och sammanhållningen inom partierna?
Det blir ju konstigt när samma partier på riksplanet säger sig vilja en sak och partierna lokalt jobbar mot sina egna partiledningar.
Almedalsveckan har fått växa fritt under alla år. Just det har varit charmen med evenemanget. Ingen har bestämt över hur veckan ska se ut och vad den ska innehålla, den har skapats av veckans deltagare tillsammans.
De senaste årens debatt om kommersialisering och höga priser har inte mötts av några indikationer på vilja att förändra. Nu tvingade corona fram ett pausat år och alla tvingas nu tänka till hur detta tillfälle ska användas.
Viljan från de lokala politikerna att ändra konceptet verkar inte stor. Det är förståeligt men samtidigt oroväckande. Vill man behålla initiativet måste man nog vara mer öppen för förnyelse och förändring.
Gotlands Förenade Besöksnäring till ta över veckan. Det vore också obra. Däremot vore föreningen kanske en bra medspelare för att samordna just det de föreslår: en gemensam instans för den infrastruktur som deltagarna behöver: bokning av lokaler, ljud och ljus, bord och stolar och annat som behövs.
Hur man än gör är det avgörande att värna partiernas huvudroll. Slutar partiledarna att komma hit och hålla sina tal, försvinner också mediebevakningen och andras incitament att närvara. Här måste helt enkelt partierna på riksplanet sätta sig ner med sina lokala kollegor och hitta en enad syn.