Under coronakrisen har även politiken samlats kring pragmatism och samarbete vilket är bra. De politiska skillnaderna ska inte suddas ut, men konflikterna behöver väljas på ett helt annat sätt än under "normalläget".
Årsredovisningen som ska läggas till handlingarna först vid regionstyrelsen i dag och fullmäktige på måndag är sedan några år en väldigt tilltalande och pedagogisk produkt som visar många exempel från verksamheten i stort och smått.
Den finns att läsa på regionens hemsida tillsammans med handlingarna inför fullmäktige. Läs den gärna, det är den värd.
Där finns bland annat bilden som ni kan se här intill med en väldigt talande beskrivning av vad våra skattepengar går till. Alla som menar att regionens ekonomi borde gå till vård, skola och omsorg kan se att så också sker. Och att kostnader för administration och politik är små i jämförelse.
Totalt omsätter regionens nämnder 5,1 miljarder kronor. En ofattbart stor summa pengar. Ändå räcker de inte. Under 2019 gjorde nämnderna av med 42 miljoner kronor som man inte hade. Det är ohållbart oavsett hur mycket bra verksamhet vi får för pengarna.
Trots det stora underskottet i nämndorganisationen går regionen totalt sett plus 113 miljoner kronor. Detta bero på ökade skatteintäkter och generella statsbidrag. En god utveckling för pensionsmedelsplaceringarna bidrog också.
Men då så? Då är det ju lugnt?
Tyvärr har synsättet varit sådant under många år och det är lite som att kissa på sig om den slitna liknelsen tillåts.
Det är därför bra att just detta markeras så tydligt i det förord som både regionstyrelsens ordförande, Eva Nypelius (C), och regiondirektör Peter Lindvall gemensamt står för: "Den stora utmaningen för oss ligger i att fem av sju nämnder inte klarade att hålla sin budget. (- - -) Detta är oroväckande. Nämnderna måste framöver klara sina verksamheter inom givna ekonomiska ramar vilket är själva grunden för en stabil utveckling och fortsatt bra välfärd till gotlänningarna. Det är avgörande för att regionen ska klara sina mål".
Det är dags att en gång för alla reda ut om alla partier i fullmäktige står bakom de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som man varje år enas om. Om dessa mål bara ska vara en papperstiger kan de lika gärna strykas.
Det som ingen politiker satt sig emot är bland annat detta: "Vi använder inte mer resurser än de som finns och sätter oss inte i skuld till framtiden, det betyder att nettokostnadsutvecklingen inte kan överstiga intäkternas utveckling. (- - -) "Nämndernas verksamhet ska rymmas inom beslutad budget" (- - - ) "Budgeterat resultat uppgår till minst 2 procent av nettokostnaden".
Att man inte varje år når målen är en sak. Men om politiker raljerar kring dessa mål och pekar ut dem som vill att målen ska gälla för att inte vilja värna vår välfärd, då behöver det redas ut vad man står för och agera utifrån detta.
Är det något man inte ska spela partipolitiska spel kring så är det våra grundläggande förutsättningar för demokratin. Oavsett om det råder pandemi eller normalläge.