Uppgifterna kommer frÄn en ny rapport frÄn Riksförbundet Sverige Museer (5/7). Resultaten bygger pÄ en undersökning hos över hundra museichefer runt om i riket. SÀrskilt pÄtagligt Àr problemet med pÄtryckningar pÄ kommunal och regional nivÄ. DÀr uppger sÄ mÄnga som en tredjedel av museicheferna att de har utsatts för försök till pÄverkan.
Att det offentligt finansierade kulturlivet ska stÄ fritt frÄn politiska sÀrintressen Àr en grundlÀggande princip. Dels för att medborgarna inte ska tvingas att via skattsedeln finansiera opinionsbildning som de inte stödjer. Dels för att kulturskapare och arrangörer sjÀlva inte ska behöva anpassa sig efter en viss politisk inriktning för att kunna utöva sitt hantverk.
För att garantera den konstnĂ€rliga friheten tillĂ€mpas principen om sĂ„ kallat âarmlĂ€ngds avstĂ„ndâ. AlltsĂ„ att det exempelvis Ă€r konstnĂ€rerna sjĂ€lva som bestĂ€mmer över sin konst. PĂ„ museiomrĂ„det regleras denna princip sedan 2017 i Museilagen 5 paragrafen, som stadgar att offentliga huvudmĂ€n âska sĂ€kerstĂ€lla att ett museum har ett bestĂ€mmande inflytande över verksamhetens innehĂ„llâ.
Detta lagskydd Ă€r centralt för att garantera museernas sjĂ€lvstĂ€ndighet. En uppfattning som Ă€ven delas av över 85 procent av deltagarna i undersökningen. ĂndĂ„ anser varannan museichef att ansvariga politiker och tjĂ€nstemĂ€n inte har tillrĂ€cklig kunskap om lagen. Framför allt tycks problemet vara att huvudmĂ€n har synpunkter pĂ„ verksamhetens innehĂ„ll.
TyvĂ€rr Ă€r problemet inte begrĂ€nsat till museisektorn. I juni konstaterade en utredning frĂ„n Myndigheten för kulturanalys (10/6) att det förekommer ingripande kulturpolitisk styrning i stora delar av kultursektorn. Ăven i detta fall finns problem pĂ„ kommunal och i synnerhet regional nivĂ„.
Det beror bland annat pÄ att armlÀngds avstÄnd Àr svÄrt att realisera i praktiken dÄ politiker sitter pÄ styrande positioner för de lokala kulturinstitutionerna. DÀrtill betraktas i mÄnga fall kulturpolitiken som en del av kommunens eller regionens övergripande utvecklingspolitik. Till exempel att stÀrka folkhÀlsan, öka attraktiviteten eller bidra till ekonomisk tillvÀxt. Den fria konsten understÀlls alltsÄ politiska mÄl.
Kulturminister Amanda Lind (MP) har sedan rapporten publicerades uttryckt ambitionen (SvD 7/7) att stÀrka kulturens frihet ytterligare. Detta vore vÀlkommet, men bör inte överskugga den större problematik som museirapporten och Kulturanalys synliggör.
Ju större plats det offentliga tar i kultursektorn, desto större blir risken för politisering. För att kulturen ska kunna vara fri mÄste det Àven finnas realistiska möjligheter att fÄ alternativ finansiering. AvstÄndet blir allra störst nÀr kulturen inte mÄste be staten om pengar med utstrÀckt hand.