Sverige genomförde 1977 en högskolereform som förändrade den högre utbildningen i grunden. Tolv nya regionala högskolor inrättades där den politiska ambitionen var att få fler från studieovana hem att läsa vidare efter gymnasiet. Reformen gav utdelning lokalt. Men för landet som helhet består den sociala snedrekryteringen.
I rapporten Demokratisering och decentralisering av högskolan: En utvärdering av 1977 års svenska högskoleexpansion (SNS 240425) har fyra forskare utvärderat högskolereformen. Man konstaterar att syftet är uppfyllt: tio år efter reformen hade andelen av en gymnasiekull som läste vidare ökat med nästan fem procentenheter mer i kommuner där det inrättats nya högskolor än i jämförelsekommuner.
Reformen har dessutom i viss mån bidragit minskning av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Men detta gäller endast för unga människor i reformkommunerna. För landet som helhet består den sociala snedrekryteringen där Sverige dessutom ligger högt i jämförelse med andra länder.
De senaste decennierna har de regionala högskolorna fått alltmer resurser och tagit in fler studenter. Därtill har ett flertal av högskolorna uppgraderats till universitet, vilket snarare måste ses som ett fall av regionalpolitisk ingenjörskonst än av omsorg om den högre utbildningen. Forskningsresurser har spridits ut och kvaliteten på utbildningen har sänkts väsentligt i många fall.
Nu, nästan 50 år efter 1977 års stora högskolereform, är det därför dags för en ny utbildningsreform. Politiken måste blicka bortom statusfyllda universitet och se till vad som gynnar samhället på sikt.
En central tanke i reformprocessen på 1970-talet var att all eftergymnasial utbildning skulle bedrivas i form av högskoleutbildning men ska kvalitet sättas i främsta rummet behöver man lyfta blicken från högskolor och universitet.
Möjligheten till utbildning är en viktig förutsättning för att såväl samhället som individen ska lyckas. Men det måste finnas en mångfald av utbildningar och utbildningsformer även utanför akademin.
De regionala högskolorna har tjänat ett viktigt syfte men när de omfattande satsningarna inte ger resultat behöver man ändra riktning. Fokus bör riktas mot yrkesutbildningar som pricksäkert kan matcha arbetsmarknadens behov vilket erbjuder fler en väg till egen försörjning.
ALLNAKKU
Måndag 27 maj. Böndagen. När Beda och Blenda har namnsdag ska bönorna sättas, och därför infaller böndagen denna dag. Bönorna kan vara av flera slag, bondbönor som är de äldsta, bruna bönor som kallas gäulbönar på gutamål, vaxbönor och spräckliga bönor, spräklu bönar. (gutamal.org)