LIBERAL ASPEKT
Män skulle aldrig acceptera att deras sexliv påverkades av långa vårdköer. Däremot tvingas tusentals kvinnor som drabbats av framfall vänta i över ett år på att få sina underliv återställda.
Ytterst få medelålders män skulle acceptera att kissa ner sig under varenda löprunda eller att behöva ta hjälp av händerna varje gång det är dags att göra “nummer två”.
Och de skulle absolut inte acceptera att läcka urin vid varje orgasm.
Det här är dock någonting som tiotusentals kvinnor i Sverige stångas med varje dag. De tvingas stå ut med dessa symptom av en enda anledning: De har fött barn. ”Det är så det blir”, säger kvinnor ur tidigare generationer. "Gå hem och knip", säger barnmorskor och gynekologer. ”Du gör väl dina knipövningar?”, påminner väninnorna.
Men för kvinnor som drabbats av felläkta förlossningsskador är operation att föredra framför knipövningar. Detta har bland annat bevisats av en forskargrupp på Karolinska Institutet. Studien, som är den första i världen i sitt slag, visar hur operationerna inte bara åtgärdar det rent medicinska och fysiska problemet, utan också förbättrar kvinnans psykiska hälsa.
Men de tiotusentals kvinnor som varje år behöver genomgå en sådan operation sviks gång på gång av det svenska vårdmaskineriet. Om man ser till riksgenomsnittet får hälften av kvinnorna inte tid för operation inom ramen för vårdgarantin. Men i just fallet med prolaps måste man studera de regionala skillnaderna för att förstå hur stort sveket mot de drabbade kvinnorna är. Det handlar inte om två veckors försening. Det handlar om att politiker i vissa regioner för en U-landsinspirerad sjukvårdspolitik där man ignorerar att budgetera för kvinnohälsa. Regionerna Värmland, Kalmar och Jämtland-Härjedalen är de värsta skräckexemplen. Där får femte kvinna vänta på sin operation i mer än ett år.
I ljuset av skandalen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där 33 kvinnor fick sina livmödrar felaktigt bortopererade har kvinnosjukvården äntligen tagit plats i debatten igen. För regionpolitiker av det motsatta könet kan frågan om icke livshotande skador på kvinnans könsorgan te sig som obetydliga, trots att de investeringar i regionbudgeten som krävs för att köerna ska kapas är relativt små. Men dessa investeringar måste göras nu. Inte sedan. Är det någon gång kvinnor ska få njuta av både en löprunda och av sex så är det i tider som dessa.