Slutrapporten från skolöversynen är en sorglig läsning

Det är egentligen ett rätt sorgligt dokument som nu presenteras för barn- och utbildningsnämnden.

Före detta nedläggningshotade skolor på Gotland

Före detta nedläggningshotade skolor på Gotland

Foto: Arkiv

Ledare2021-10-14 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I juni 2019 antog regionfullmäktige de ekonomiska ramarna för 2020 – 2022. Bland annat skulle regionen ”effektivisera” verksamheterna med 200 miljoner kronor under de tre åren. Alla som vet vad en kostnadsminskning på 200 miljoner innebär för regionen inser att det inte är frågan om effektiviseringar utan om besparingar. 

Regionfullmäktiges beslut om ett effektiviseringsprogram i juni 2019, där skolan var en tung post, var alliansens huvudnummer för att visa sin förmåga att styra och leda regionen. Nu visar det sig att effektiviseringsprogrammet inte var något annat än ett dåligt genomarbetat skrivbordsförslag som inte höll när det kom ut i verkligheten. Jag hoppas regionens revision går igenom hela effektiviseringsprogrammet punkt för punkt, krona för krona och utvärderar hur det fått genomslag år för år. Både 2020 och 2021 har ju snart avverkats och då effektiviseringarna pytsats ut årsvis borde den revisionen vara rätt enkel.

En del av ”effektiviseringsprogrammet” pekade ut skolan och en utredning drogs igång för att fastslå på vilket sätt man skulle minska skolans kostnader och närma sig de så kallade referenskostnaderna. Här kan man då åter diskutera vad alla redan vet, det vill säga var skolan har sina största utgiftsposter och det faktum att svaret på frågan är löner och lokaler. Känner man då också till att skolans organisation redan är hårt slimmad och att det dessutom råder brist på legitimerade lärare inser man rätt fort att det bara återstår att spara in på lokalkostnader. Och hur sparar man in på lokaler? Jo, man lägger ner skolor. 

Efter ett års heltidsarbete för projektledaren insåg plötsligt Centerpartiet det som de flesta redan visste. Kraftiga besparingar medför nedläggning av de skolor som har sämst möjligheter att klara sig framöver. Det vill säga skolor med få elever, dåliga lokaler eller lokaler med tillfälliga bygglov som är på väg att ta slut. Vilket i mycket stor utsträckning handlade om landsbygdsskolor.

Men de små skolorna är även skolor som lärarfacken pekat ut som svåra att rekrytera till framöver. Enligt lärarna själva vill de ha arbetskamrater att jobba ihop i team med. Även rektorerna vill ha bättre möjligheter att göra sitt jobb genom att ha färre enheter i sina rektorsområden.

Nu när slutrapporten är färdig och har hamnat på politikernas bord är det en sorglig läsning. Över ett års arbete, där projektet utgått från det direktiv som politikerna beslutade, kastades i papperskorgen för att Centerpartiet och Kristdemokraterna inte insett vad deras beslut skulle få för följder. Utredningen har kostat nästan 2 miljoner kronor och upptagit 2,2 heltidstjänster sammantaget. Samtidigt som det blocköverskridande beslutet som togs innebär en kostnadsökning. Det är varken att effektivisera eller att spara.

I slutrapporten dras bland annat följande lärdom av projektet: ”I uppdraget som gavs fanns tydliga förväntningar om att leverera underlag för besparingar, men också krav på att inte minska på kvaliteten i utbildningen. Uppdraget var tydligt utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men mindre tydligt utifrån ett landsbygdsperspektiv – detta är en slutsats som styrgruppen drar utifrån hur förslaget mottogs hos politiken och det efterföljande beslut som togs.”

I september 2019 skrev jag en ledare där jag såg fram emot den skolutredning som skulle genomföras. Min utgångspunkt var då den utredning och omorganisation som genomfördes runt 2010 i min gamla hemkommun Västervik. Där fick politikerna, precis som på Gotland, en bra och tydlig utredning för att kunna ta kloka och väl underbyggda beslut. Där lades ett par skolor i mindre orter ner för att stärka hela skolorganisationen och en stor majoritet av politikerna tvärs över blockgränserna var helt eniga i beslutet. 

Så hade det kunnat bli även här på ön om politikerna varit mogna att ta viktiga beslut och trotsa ett högljutt motstånd. Då hade professionens åsikter tagits tillvara och vi hade kunnat se en kostnadseffektiv skolorganisation byggas för att motsvara framtidens behov. 

Nu fick vi istället se ett rätt sorgligt dokument i form av slutrapporten från det välgjorda projektet Framtidens förskola och grundskola.

Gotlands Folkblad

Det här är en ledare från Gotlands Folkblad. Ledarsidan är oberoende socialdemokratisk.