Den svenska allemansrätten är fantastisk.
Uttrycket etablerades efter andra världskriget för att underlätta för tätorternas befolkning att komma ut i naturen.
Sedan 1994 finns den inskriven i grundlagen (Regeringsformen): ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.
På Gotland har vi dessutom naturreservatet Gotlandskusten som gör hela kusten skyddad och öppen för alla som vill vistas där.
Det som inte är skyddat eller klassat som "allmän egendom" är vägarna ner till stränderna. Här har ett avtal gällt mellan kommunen, numera regionen, och markägarna sedan "urminnes tid". Kommunen är med och finansierar underhållet av dessa enskilda vägar för att alla ska kunna använda dem.
I takt med att skatteintäkterna inte räcker till det mest fundamentala i regionens uppdrag blir de enskilda vägarna en av utgifterna som ifrågasätts. Finns det andra sätt att sköta underhållet?
Ett bra och viktigt möte ordnades av Hela Sverige ska leva Gotland häromkvällen och det var roligt att läsa om alla konstruktiva förslag och tankar som kommit upp på mötet.
För frågan behöver onekligen lösas om inte alla kvior ner till stränderna ska stängas av med skyltar och bommar som deklarerar "Privat väg".
Gotland är i detta avseende unikt så det finns inte så många andra regioner eller län att lära av. En positiv utgångspunkt som borgar för att en bra lösning är att alla är överens om att vägarna ska hållas öppna för allmänheten.
Man får hoppas att den krystade och något misslyckade attacken mot Centerpartiet i frågan, var något som Gotlands Folkblad står ensamt bakom. Lätt pinsamt när vem som helst kan studera historien kring vilket parti som drivit frågan mest och längst.
En annan landsbygdsfråga är beslutet om så kallad dubbel markanvisning där regionen nyligen fick sitt första fall där en byggherre för att få bygga på en attraktiv tomt i Visby också förband sig att bygga på landsbygden.
Det är beklämmande att byggherren i fråga, Johan Gate, Östeleds Fastighets AB, nu börjar kritisera det avtal han själv skrivit på när han vann anvisningen. Alla villkor och förutsättningar var väl kända innan affären avslutades och det fanns fler intressenter till tomterna.
Både ledning och opposition är lyckligtvis glasklara i sina uttalanden att man förutsätter att det ingångna avtalet ska fullföljas. Jag tror en huvuddel av gotlänningarna instämmer.