Det informationssamhälle vi lever i är helt annorlunda än hur det var på 70-80-talet. Ville man ta reda på något då var man hänvisad till biblioteket, uppslagsverk eller helt enkelt att ringa och fråga någon om det man undrade över.
I dag finns hela världen bokstavligt talat i vår mobiltelefon. Vi behöver inte fundera över något längre än de sekunder det tar att hitta svaret via en sökmotor.
Problemet med informationsflödet i dag är att det är en salig blandning av fakta och åsikter. Annonser ser ut som nyhetsartiklar och många sajter som framställer sig som nyhetsförmedlare är i själva verket finansierade av organisationer eller politiska partier.
Public service och lokala medier är fortfarande viktiga källor för informationsinhämtning men mängden av andra källor som sprids gör att det krävs mycket av den enskilde för att kunna ta ställning utifrån saklig grund. Särskilt som så mycket är vinklat för att väcka våra känslor.
Särskilt viktigt är detta inför val.
Hur är då kunskapsnivån i väljarkåren? Undersökningar som gjorts om detta har ibland gett skrämmande resultat. Frågan om vilket parlamentariskt läge vi skulle haft om fler hade varit mer insatta är intressant även om den aldrig kommer att få ett svar.
Många val görs av tradition, självklart också av övertygelse efter att ha läst på. Andra röstar mer i protest, andra tar det som man upplever minst dåligt.
Churchill sa att : "Det bästa argumentet mot demokrati är en fem minuters konversation med den genomsnittliga väljaren". Men än så länge har ingen kommit på något bättre sätt att organisera makten i en nation.
Men demokratin utsätts också för medvetna angrepp från dem som anser att vår liberala demokrati är en tvångströja. Häromdagen fick jag reklam från ännu ett missnöjesparti som beskriver Sveriges demokrati så här: "Allt för länge har folket körts över av den representativa demokratin där 349 riksdagsledamöter sägs föra folkets talan. "
Sånt svammel kan göra mig arg på riktigt. Att som svensk påstå att man lever i en diktatur eller att landets ledning består av korrupta maktmissbrukare är provocerande utöver rimlighetens gräns.
Det talas ofta om att man "måste lyssna på" alla som av olika skäl är missnöjda och söker sig till partier som de förstår inte har några lösningar men som de rösta på ändå för att "protestera". För att straffa etablissemanget.
Hur detta samtal ska gå till är mer oklart. För vi kommunicerar i olika kanaler. Den filterbubbla som nu visar sig i Ryssland där Putins lögner tas för sanning och där nästan ingenting från omvärlden tränger in, den är inte unik för Ryssland.
Vi har alla våra filterbubblor och har alltid haft. Det finns källor där jag aldrig skulle hämta min information. På samma sätt finns det de som bygger sin världsbild och åsikt på just de källor som jag ratar.
Ändå ska vi göra samma val, mellan samma partier till samma funktioner.