Om det inte vore för det industriella jordbruket skulle stora delar av världen svälta. Under nittonhundratalet trodde många att en svältkatastrof stod för dörren. Men med förädlingen av grödor och mer effektiv användning av gödsel och bekämpningsmedel kunde krisen motas i grind.
Utsläppen från jordbruket har dock minskat betydligt på senare decennier samtidigt som man föder en växande befolkning. Men inte minst i EU vill man se snabbare nedtrappning samt en övergång till ekologiska odlingsmetoder. Konsekvenserna för jordbrukare och i förlängningen konsumenter blir dock förödande.
2019 började Nederländerna införa allt striktare lagar för sin massiva jordbrukssektor. Gatuprotesterna som då inledes tystnade under pandemin men har nu kommit igång i en allt större omfattning.
I Nederländerna presenterades nya regler under våren. Minskad gödsling och dramatiska nedskärningar i antalet djur ska stoppa jordbruket från att påverka landets ekosystem.
Gårdar som redan har svårt att hålla igång med höga el, diesel och gödselpriser får ytterligare kostnadshöjningar. De protesterande bönderna inser att deras liv håller på att slås i spillror. I opinionsmätningar har de allmänheten med sig.
På andra sidan jorden, i Sri Lanka, har såväl presidenten som premiärministern tvingats avgå. Den sistnämndas residens har bränts ned och presidentens palats har intagits av demonstranter. Matbrist, inflation och höga energipriser har slagit landets redan prekära ekonomi i spillror.
Problemen för önationen är djupa. Men de har gjorts värre av försöket att ställa om jordbruket och kraftigt minska gödselanvändningen. Den radikala jordbrukspolitiken har slutat i katastrofala skördar.
Hungerkravaller har brutit ut på flera håll i världen. Stoppad export från Ukraina och en energikris har varit viktiga faktorer. Men problemen görs också värre av försök att skära ned på produktionen och gå över till ekoodling som många länder, inte minst i Europa, nu försöker sig på.
Att det uppstår problem i Nederländerna är särskilt illavarslande. Det är ett litet land men är en av världens största exportörer av jordbruksprodukter. Inte minst resten av Europa är beroende av dess varor.
Det ekologiska jordbruket kan inte producera tillräckligt med mat åt jordens befolkning.
Skördarna blir mindre vilket betyder att mer mark behöver användas till odling. Samtidigt ökar risken för missväxt och olika typer av skador på grödorna.
Låt de andra ländernas problem bli en lärdom. Sverige och EU behöver värna en stabil tillgång till matvaror snarare än ägna sig åt jordbrukspolitiska experiment.
Konsekvenserna kanske inte är så smärtsamma för en bemedlad medelklass. Men för låginkomsttagare och alla som arbetar i jordbruket handlar det om livets mest basala del. Möjligheten att få mat på bordet.