Jag skrev i går om hur statsepidemiologen Anders Tegnell i en intervju i amerikansk TV hävdat att svenskarna, som lever i relativ frihet under personligt ansvar, blir bättre och bättre på att leva i enlighet med myndigheternas rekommendationer. I länder med väldigt hårda restriktioner, menade Tegnell, förekommer det att befolkningen revolterar och börjar bryta mot tillfälliga lagar och regler.
Jag skrev då att bokningsgraden på Gotlandsfärjorna i samband med Kristi himmelfärd kan bli ett test av svenskarnas uthållighet i detta avseende. Är vi verkligen så avvikande mot resten av Europa i detta avseende?
Tydligen inte, enligt en ny indikation i går. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har genomfört en undersökning som visar att andelen svenskar som säger sig följa myndigheternas coronarekommendationer nu minskar, bland annat när det gäller sociala aktiviteter utanför hemmet och kollektiva resor.
Det är väl i så fall stor risk för att många hugade resenärer inte kommer att hörsamma bönerna om att avboka färjebiljetterna i samband med långhelgen om en dryg vecka.
Frågan är om det är bra eller dåligt. Dåligt för smittspridningen är det väl, men restriktionerna i samband med corona har ju också andra effekter som är negativa för folkhälsan.
Peter Wieselgren var en ledande förkämpe för nykterhet under förrförra århundradet. Nu är Ing-Marie Wieselgren en förkämpe för psykisk hälsa, som projektchef på Sveriges Kommuner och Regioner. I förra veckan intervjuades hon av tidningen Dagens Samhälle just om coronakampens effekter på den psykiska hälsan:
– Där är jag kanske mest orolig för den ekonomiska situationen. Förvärrad ekonomi som för med sig arbetslöshet med helt annorlunda situationer. Det föder stressituationer i människors liv. Det ökar risken för missbruk av olika slag, våld, konflikter och att barn far illa. Den sociala distanseringen ökar också risken, det tar längre tid innan någon annan hinner se hur man har det.
Varje dag uppdateras vi med ny (osäker) siffra på hur många som dött i pandemin. Men mörkertalet för offren för ekonomiska och sociala effekter av pandemin är naturligtvis växande och kommer sannolikt att bli mycket större över en lång tid.
Att grundskolorna förblivit öppna och att vi kunnat röra oss fritt i skog och mark har varit positivt för folkhälsan i Sverige, jämfört med länder där man kunnat beskriva medborgarna som fångar i sina egna hem. Men även om Sverige förblivit ett öppnare samhälle, så kan en exportberoende nation inte värja sig mot krisens ekonomiska konsekvenser.
Ironisk nog så kan det ekonomiska bakslaget bli större för Sverige än för Danmark, där de nationellt stora branscherna livsmedel och medicin står starka under pandemin.