Svenska elever presterar bättre i matematik och naturvetenskap. Den glädjande nyheten kom då Skolverket i veckan presenterade resultaten från den internationella TIMSS-undersökningen. TIMSS mäter kunskaper och attityder till matte och NO i ett urval av elever i fjärde och åttonde klass. Sverige har deltagit i mätningarna sedan 1990-talet. I de resultat som nu presenterades hade svenska elever förbättrat sig något och ligger i mitten när EU och OECD-länder rankas.
Men som utbildningsminister Johan Pehrson (L) konstaterade på regeringens presskonferens var det en glädjande nyhet med en besk eftersmak. Spridningen av resultaten har nämligen ökat. Det vill säga skillnaderna mellan de bästa och sämsta eleverna har blivit större. En tredjedel av eleverna presterar lågt. Och andelen fjärdeklassare som presterar allra lägst inom NO hade dessutom dubblerats sedan förra mätningen år 2019. Utbildningsministern var oroad över trenderna.
Det är bra att regeringen inte firar det höjda medelvärdet som en seger. För en skola där skillnaderna blir allt större mellan olika elevgrupper är inte på rätt väg. Dessutom bör vi komma ihåg att höjningen sker från låg nivå. Nu ses det som en framgång att Sverige ligger i mitten bland OECD-länder. Men när svenska skolelever deltog första gång, 1995, låg deras prestationer på toppnivå bland de utvecklade länderna.
Det är därför viktigt att vi inte accepterar de mediokra resultaten som ett nytt normalläge. Sverige är det land efter Island som lägger störst andel av BNP på skolan inom hela OECD. Då borde vi också kunna ha bättre resultat och färre elever som faller emellan.
I våras lämnade 15 600 elever grundskolan utan godkända betyg i matematik. Självklart kan alla elever inte vara bäst i matte. I ett urval måste några alltid hamna i den nedre delen av skalan. Men det är nedslående att tänka på alla de elever som tillbringar långa dagar i skolan men aldrig får ta del av en undervisning som ger dem chansen att utvecklas enligt sina bästa stämningars längtan. Hur många civilingenjörer går vi miste om bara för att elever som egentligen har begåvningen har oturen att gå på en dåligt fungerande skola?
Bristen på behöriga lärare i matte och NO är stor i svensk skola och det syns ingen ljusning på den fronten. Av de studenter som söker sig till lärarutbildningen är det få som har naturvetenskaplig inriktning. Lönerna inom skolan är helt enkelt inte konkurrenskraftiga för den som kan matte. Svårast att hitta kunniga lärare får förstås skolor med dålig disciplin och studiero. Hit söker sig inte vuxna som har en möjlighet att välja. Så blir vissa elever dubbelt drabbade och det är vad som syns i statistiken. Skillnaderna ökar.
Vägen framåt är den som regeringen pekat ut. Fortsatt arbete för förbättrad arbetsmiljö i skolan. Mer ordning ger ro både för elever och vuxna. Därtill måste lärarutbildningarna göras mer attraktiva och läraryrkets status höjas så att även de som kan matte vill jobba i skolan.