Gästtyckare
De allra flesta har någon i släkten som jagar eller jagat – jakt och viltvård är därför både att betrakta som en del av naturvården och som en folkrörelse i dess rätta mening. Därför är det inte konstigt att jakt också upptas i politiska diskussioner. Socialdemokraterna har historiskt sett haft täta personliga band till jägarrörelsen. Moderaternas tidigare finansminister Anders Borg fick vid ett tillfälle Moderaterna att flytta sin partistämma för att den inte skulle krocka med älgjakten.
Trots en bred folklig förankring har jaktpolitiken de senaste åren mest kännetecknats av ett räv och rackarspel. Sedan 2014 har den rödgröna regeringen lagt betydande resurser på att aktivt försvåra för jägare och sportskyttar. Det handlar till exempel om att man försökt lägga till onödiga lagar och regler i arbetet med att genomföra EU:s vapendirektiv, så som införandet av licenskrav för ljuddämpare och magasin. Det är betydligt strängare regler än EU-direktivet kräver.
Samtidigt har riksdagens majoritet gått i en motsatt riktning. Gång efter annan har man röstat ned regeringens förslag som försvårar för jägare, skyttar och samlare. Istället vill man se hårdare tag mot de som använder illegala vapen, vilket ju är rimligt. Jaktvapen är otroligt sällsynta – för att inte säga helt frånvarande – när det gäller exempelvis gängbrottslighet och terrorism.
Under januari i år har den rödgröna regeringen dessutom gått vidare med ett förslag om att frånta Svenska Jägareförbundet det allmänna uppdraget, trots att riksdagen beslutat att det allmänna uppdraget ska ”behållas och utvecklas”. Det allmänna uppdraget är en lösning Sverige haft sedan 1938, där en del av den viltvårdsavgift jägarna betalar går tillbaka till Svenska Jägareförbundet som tar på sig ansvar för att bland annat övervaka vilt, genomföra jägarutbildning och informera om viltförvaltning. I en statlig utredning från 2005 slås det fast att Jägareförbundet sköter uppgiften på ett förtjänstfullt sätt. Och som amerikanerna säger: if it ain’t broken, don’t fix it.
Nu vill regeringen istället att den uppgift Jägareförbundet haft ska upphandlas – vilket helt och fullt syftar till att jägare ska få mindre inflytande och påverkan över jakt och viltvård i Sverige. Den rödgröna regeringen verkar ensidigt tycka att Jägareförbundet ska träda tillbaka och att Naturvårdsverket ska få allt mer att säga till om. Trots att riksdagens majoritet beslutat att dels behålla det allmänna uppdraget, samt att Naturvårdsverket ska fråntas ansvaret för jaktfrågor genom att en ny viltmyndighet inrättas.
Att regeringen går helt på tvärs med den folkvalda riksdagens vilja bör uppröra fler. Är det rimligt att Miljöpartiets uppfattning ensamt ska styra – inte bara i klimat- och migrationsfrågor utan också i jaktpolitken? Så stort är faktiskt inte det partiet.