Regeringen aviserar nu minskad regelbörda för byggnation av studentbostäder. Det var inte en dag för tidigt.
Det nya förslaget innebär konkret att alla studentboenden inte längre behöver vara funktionsanpassade, alltså kommer lägenheterna kunna bli mer yteffektiva genom framförallt ett mindre badrum.
Den som för första gången går in i en studentetta slås av hur oproportionerligt stor toaletten är i jämförelse med övriga lägenheten. Att anpassa alla studentlägenheter efter särskilda tillgänglighetskrav har gjort att värdefull boyta gått förlorad och att byggkostnaderna skjutit i höjden. När bostäder kan byggas mindre och mer funktionellt innebär det att fler lägenheter får plats på samma yta – vilket i sin tur pressar hyrorna.Det behövs.
För i dag är hyrorna för höga. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) släpper årligen en bostadsrapport som synliggör hur svårt det är att få studentboende i olika städer. I den senaste från förra året, var hela 68 procent av studentstäderna rödlistade. Det innebär att det är svår brist på studentbostäder i de berörda städerna, och att de lägenheter som finns är alldeles för dyra.
Det är ett stort problem. Snitthyran för ett studentboende i Lund är 4300 kronor, vilket motsvarar 33 procent av de 13 000 kronor som är normalinkomsten för en student. Det är för mycket. Dessutom kostar nybyggda ettor uppemot 7000 kronor vilket i praktiken gör dem otillgängliga för studenter som lever på studiemedel.
De nya reglerna innebär inte att tillgänglighetskravet slopas helt. Omkring 20 procent ska vara fortsatt funktionsanpassade. Det måste såklart finnas lägenheter som även rörelsehindrade kan bo i, men 20 procent är alldeles för mycket. Fem procent hade varit bättre. Det är inte fler än så som har behov av en anpassad lägenhet.
För att säkerställa att det inte blir en brist på sådana lägenheter, borde personer med rörelsehinder få förtur till de anpassade boendena. Om det inte är någon funktionsnedsatt som vill ha lägenheten, kan man i stället hyra ut den som vanligt.
Förändringarna bör inte stanna vid enbart studentlägenheter. I dag krånglar den stora regelbördan till det. Inte bara för nybyggnation, utan också för privata husägare som vill renovera. Vid stora förändringar måste en ansökan om bygglov skickas in till kommunen, och alla som har gjort det vet vilken utdragen process det kan bli.
Såklart ska man inte kunna bygga precis hur som helst. Det är viktigt att människor bor säkert. Men dagens regler är alldeles för omfattande. De minskar incitamenten till att överhuvudtaget bygga nytt, vilket förvärrar bostadsbristen.
Regeringens förslag om att lätta regelbördan för byggandet av studentbostäder är därför välkommet. Nästa steg bör vara en bredare avreglering av bostadsmarknaden.