Sverige har stora problem med bristande lag och ordning. Visserligen har många typer av kriminalitet minskat eller till och med försvunnit under senare år. Men organiserad brottslighet, hedersvåld, sexualbrott, sprängdåd och skjutningar har ökat eller bitit sig fast på höga nivåer. Utvecklingen har ingen motsvarighet i våra grannländer.
Brottsligheten påverkar hela samhället och oroar många människor. I en undersökning från SVD/Demoskop i maj var kriminalpolitiken det politikområde som flest väljare prioriterade. Hela 38 procent svarade att de var mest bekymrade över lag och ordning.
En ny bok av riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) handlar om vikten av att Sverige verkligen lägger om sin kriminalpolitik. Boken heter Lag och ordning – en liberal och konservativ kriminalpolitik, och är utgiven på Timbro förlag.
En av Kärrholms teser är att vi inte hamnat där vi är av en slump. Ett lands kriminalpolitik är inte skriven i sten. Den formas av de politiska idéer och ideologier som är styrande.
I Sverige var under lång tid Socialdemokraterna den dominerande kraften i samhällsbygget. Sverige fick en syn på brott och straff som var präglat av ett vänsterorienterat perspektiv. Brottslighet ansågs ha ekonomiska och strukturella orsaker. Den skulle försvinna med hjälp av aktiv socialpolitik. Med tiden skulle det behövas allt färre poliser. Straff ansågs som förlegat och ineffektivt. Förbrytarens intresse av rehabilitering ansågs väga tyngre än brottsoffrets behov av upprättelse.
Vänsterperspektivet på brott och straff fanns såväl inom politiken som i förvaltning och vid akademierna. När trenderna i utvecklingen började peka på att något var galet fanns ett skrå av kriminologer som kunde relativisera och förminska kritiken.
Kärrholm erkänner att vänsterperspektivet var så starkt att det inte bara genomfördes av den socialdemokratiska sidan i politiken. Under alliansregeringarna 2006-2014, då Beatrice Ask var justitieminister, gjordes inga större försök att lägga om kriminalpolitiken. Under de sista fyra åren till och med minskade antalet poliser i Sverige.
Detta är vårt politiska arv. Sverige har fortfarande relativt få poliser i förhållande till antalet invånare. Straffen för grova brott är lägre än i många andra länder. Svensk skola utmärks av en hög nivå av stök och oordning.
Men det innebär att det finns chans att lära av tidigare misstag och saker att förändra. Vi vet vad som biter på brottsligheten. Fler poliser ökar riskerna att åka fast. Längre fängelsestraff håller brottsaktiva borta från gatan. Medveten strävan att fostra eleverna i skolan till goda värderingar kan få färre ungdomar att välja brottets bana.
Kärrholm tar upp många fler punkter i sin bok. Men det viktiga är att inse att vi hamnat där vi hamnat på grund av politiska beslut. Utvecklingen går att vända om vi försöker. Vi måste bara vara beredda på att det tar tid.