Idag går Pride-stapeln av i flera stora europeiska städer, inklusive Stockholm. Kristersson är känd för att Pride-mingla och hans vapendragare Ebba Busch går mer än gärna i Prideparaden. Men hur ser det egentligen ut med deras politik för hbtq-personer? Där är man inte lika entusiastisk.
Att Kristersson inte varit den största allierade personen för hbtq-frågor är ingen nyhet. Vi pratar om en statsminister som samarbetar med Sverigedemokraterna. Ett parti som visat sitt hat för hbtq-personer gång på gång. Deras motstånd mot hbtq-personer har också omvandlats i politiken – något de fått kritik från RFSL för. Sverigedemokraterna har på flera håll i landet sagt nej till att kommuner ska stötta Prideparader. Man har satt stopp för sagoläsning med drag queens och vill inte att transpersoner ska få könsbekräftande vård. Så att regeringen deltar i Pride emellanåt är ingenting annat än en marknadsföringsploj. Det ser bra ut att klä sig i regnbågens färger och till synes stötta hbtq-personer.
Men politiken som man för säger något annat. Regeringen hade lovat att man skulle se över kriminaliseringen av omvändelseförsök av hbtq-personer och det har pratats om ett framtida lagförslag, men hittills har det varit väldigt lite verkstad. Det är redan förbjudet i ett flertal andra europeiska länder, men Sverige har en lång bit kvar att gå. Omvändelseförsöken har likställts vid tortyr av FN som har uppmanat till ett globalt förbud. Men Sverige halkar efter.
Utredningen som regeringen gjorde kring omvändelseförsök presenterades förra året och då menade utredaren att den straffreglering som finns i dagsläget är tillräcklig. Men Socialdemokraterna håller inte med. Man förbjuder inte omvändelseförsök i direkt mening och eftersom omvändelseförsök sker i Sverige så är det ett problem. Man menar därför att det är regeringens skyldighet att fortsätta utreda hur man kan förbjuda omvändelseförsök och därmed steppa upp arbetet för att uppfylla löftet. Regeringen hävdar att de anser att det är viktigt, men är det viktigt nog för att snabba på processen? Varför förbjuder man det inte bara så som FN rekommenderar? Det finns stöd i riksdagen, utan några som helst problem.
Att förbjuda omvändelseförsök är enligt socialdemokraten Daniel Castro Vencu Öhrlund det enda löfte regeringen har gett hbtq-personer. Vilket inte är tillräckligt. Regeringen håller på arbeta fram en handlingsplan för just hbtq-personer, men räcker den till? Regeringens politik har en tendens att gynna personer som sällan diskrimineras. Och vi vet tyvärr vid det här laget att förhindra diskriminering inte är en prioritet hos regeringen. Man samarbetar trots allt med ett parti som inte gör annat än diskriminera.
När Sverige granskas nästa år i FN för hur man lever upp till mänskliga rättigheter så kommer detta garanterat vara en av de punkter som tas upp. Dels av de länder som ska granska Sverige, men även av de skuggrapporter som civilsamhället kommer skriva. Det är skämmigt. Och Sverige kommer få skämmas.
Förhoppningsvis så kommer regeringen skämmas nog för att göra något. Och om inte så är vi många som kommer finnas här för att påminna dem fram till deras sista dag under mandatperioden.
Tills dess - Happy Pride!