Sverige kan vara på väg att få akut brist på brandmän. Massavhopp hotar. Skälet är att brandmän inte längre ska få jobba så kallade dygnspass. Traditionen att vila på stationen bryter nämligen mot ett EU:s arbetsplatsdirektiv som ska säkra arbetstagarna 12 timmars ledighet per dygn.
Det kan låta som en förbättring av arbetsvillkoren, och är det för till exempel poliserna. Men för brandmännen innebär det färre lediga helger och att de behöver jobba fler nattpass. I stället för 24 timmar på stationen följt av 48 timmars ledighet kan en helg efter förändringen innebära två nattpass i följd. Förutom trötthet ger det svårigheter att kombinera jobbet med familj och bisysslor. Det sistnämnda är inte oviktigt. Möjligheten att göra något vid sidan av är en fördelarna med yrket.
Men det är förstås familjelivet som avgör för många. I en undersökning svarade 74 procent av brandmännen att de kan behöva säga upp sig i höst om de nya reglerna genomförs. Men det räcker med att en betydligt lägre andel än så gör det för att räddningstjänsten ska få problem. Redan idag råder det brist på utbildade brandmän, och många kommuner har svårt att få ihop scheman under sommarmånaderna. Detsamma gäller flygplatser och kärnkraftverk.
Frågan är varför arbetsgivaren, som i det här fallet är Sveriges kommuner och regioner, SKR, vill påtvinga brandmännen avtalet. I Finland jobbar brandmännen dygnspass och Nederländerna gick nyligen över till ett system likt det Sverige har nu. Det går alltså att få undantag. SKR har inte velat kommentera och uppfattningen bland brandmännen är att det helt enkelt gått prestige i att genomföra EU-direktivet.
Direktören för räddningstjänstförbundet Storgöteborg, Lars Klevensparr, har sagt att man ”nästan kan tro att det är Putin som skjuter in frågan för att ställa till det”. (Expressen 16/4) Det är en ganska tuff kommentar från en chef som inte är känd för att skräda med orden. Men Ukrainakriget har visat hur viktiga utbildade brandmän är för ett lands motståndskraft. Den ukrainska räddningstjänsten har slutat att märka ut sina fordon därför att ryssarna medvetet prioriterar dem som mål. Det tar mycket längre tid att utbilda en brandman än en soldat.
Lars Klevensparr har också skrivit till ministern för civilt försvar, Carl- Oskar Bohlin (M), och krävt att räddningstjänsten inte ska omfattas av reglerna. Ministern har dock svarat att det är en fråga för arbetsmarknadens parter – det vill säga den svenska modellen. På pappret är det en fråga mellan parterna. Men regeringen borde sätta ned foten och göra tydligt vad den förväntar. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har pekat på behovet av fler brandmän för att bygga upp det civila försvaret. Tillgången på brandmän är en fråga som är för viktig för att avgöras av prestige hos SKR:s förhandlingsgrupp.