Förra veckan fick vi höra hur en samlad opposition krävde mer pengar till välfärden under 2020, än vad som finns med i den nyligen beslutade budgeten. Nu är oppositionen visserligen ordentligt splittrad då M och SD vill se 3 miljarder mer, KD 6,7 miljarder mer och V 10 miljarder mer, men det är ändå trevligt att M och KD vaknat till. Om det nu är just uppvaknande som är skälet till deras nyfunna intresse för välfärden. Själv tolkar jag deras intresse för välfärden som mer populistiskt än politiskt och mer som en anpassning till deras högerpopulistiska storebror SD. I går meddelade regeringen och samarbetspartierna att man tillskjuter fem miljarder till våra kommuner och regioner under 2020.
Sveriges kommuner och regioners, SKR, ordförande Anders Knape sa redan när budgeten lades i höstas att de fem miljarderna som då sköts till bara var hälften av behoven och nu kommer de pengar som Knape efterfrågade.
Men mer pengar till välfärden är alltid en prioriterad fråga för socialdemokrater. Eller som Stefan Löfven (S) uttryckte sig under en pressträff i går, att Socialdemokraternas hela själ utgår ifrån en fungerande välfärd. Under förra mandatperioden vändes Alliansens underskott i statsfinanserna till ett överskott. Samtidigt tillfördes välfärdssektorn 35 miljarder kronor, vilket har lett till att det under mandatperioden anställdes 100 000 fler personer inom välfärden.
När jag var åhörare på Socialdemokraternas politiska seminarium under Almedalsveckan 2017 var huvudspåret hur välfärdssektorns framtida ekonomi skulle lösas. Finansminister Magdalena Andersson (S) var på seminariet och under sitt tal från Almedalens scen, tydlig med partiets inställning. Landets kommuner och regioner behövde ett tillskott på 20 miljarder kronor under mandatperioden 2018-2022 för att kunna bibehållas på samma nivå. Hon var tydlig med att S skulle prioritera välfärden framför stora skattesänkningar om man fick bestämma färdväg efter valet 2018.
Nu blev det som vi vet inte Socialdemokraterna som själva kunde bestämma färdvägen utan det kom en del saker emellan. Först en regeringsbildning som blev både historiskt svår och lång. Under försöken till regeringsbildande röstades en servettskiss till budget igenom med ytterligare ett jobbskatteavdrag som minskade staten inkomster med omkring 20 miljarder, därefter kom ett Januariavtal, JA, till stånd där Liberalerna krävde att värnskatten skulle avskaffas, vilket minskat statskassan med omkring sex miljarder ytterligare.
Trots det har Socialdemokraterna i JA säkrat dem 20 välfärdsmiljarderna som man lovat. Gårdagens besked innebär att välfärden får ytterligare fem miljarder kronor genom generella bidrag till kommuner och regioner. Detta är tillskott som annonserades redan i somras under Almedalsveckan och som Stefan Löfven talade om under SKR:s kongress i höstas. Det är med andra ord ingen nyhet att regeringen ville skjuta till resurser till välfärden även om man vill undersöka vilka behov och vilka ekonomiska möjligheter som finns innan man tar beslut i vårbudgeten. Nu kände man sig dock tvingade då oppositionens energi kan behövas till viktigare saker än att sparka in redan öppna dörrar.
Det som känns skönt med oppositionens plötsliga aktivitet för att värna välfärden är att debatten nu förs på Socialdemokraternas hemmaplan. Välfärden sitter som Löfven uttryckte det i Socialdemokraternas skäl och med den frågan på agendan har man svårt att förlora, även om oppositionen gör allt för att det ska se ut som om det var dem som öppnade de redan öppna dörrarna.