Regeringskrisen riskerar att bli ett politiskt spel, finns det vissa som menar. Samtidigt ger de olika delarna i förloppet att sakfrågor tas upp. Hyressättning i nyproducerade lägenheter var i centrum innan misstroendet väcktes i riksdagen.
Och nyligen föreslog Moderaterna en del saker som skulle gynna landsbygden, för att locka Centerpartiet att stödja Ulf Kristersson som regeringsbildare. Byggande av en järnväg i norra Sverige, där flera industrier planeras, var en av ingredienserna.
Men även avskaffande av det generella strandskyddet, försäljning av statlig skogsmark och ändringar i jaktlagen var bland förslagen. Så nog har sakfrågor tagits upp i regeringsbildningen.
Det valsystem som Sverige har, som kallas proportionellt, medför att väljarna representeras i parlamentet utifrån hur stort väljarstöd de fått. Det kan låta självklart, men är inte det.
Alla valsystem har förenklingar och för- och nackdelar. Spärren för små partier är på fyra procent nationellt i Sverige. Det gör att små partier inte representeras i riksdagen.
I länder med valsystem som är som det svenska är ändå överensstämmelsen mellan väljarnas röster och partiernas platser i parlamentet ganska stor. Så är det inte i länder med så kallade majoritetsval. Det är systemet som bland annat USA och Storbritannien har.
I dem prioriteras att den verkställande makten, regeringen (presidenten i USA), har eller får stor makt. I regel erhålls ett tydligt valutslag, även om så inte varit fallet en del gånger i USA och Storbritannien på senare tid.
I USA ljuger valförloraren Donald Trump om resultatet i presidentvalet 2020 och många tror honom. Ett otydligt resultat var presidentvalet 2000 då den som fick mest röster, Al Gore, förlorade. Samma skedde 2016 då tvåan i röster, Trump, blev president.
I Storbritannien ger inte valsystemet alltid ett parti en majoritet. I ett val för några år sedan kunde konservativa Tory regera vidare bara tack vare stöd från ett litet högernationalistiskt parti från Nordirland.
Ofta ger dock valsystemet med majoritetsval tydliga utslag. I parlamentsvalet i december 2019 fick Tory en tydlig majoritet men hade bara cirka 44 procent av rösterna.
I länder som Sverige och andra med proportionella valsystem är utslagen ofta jämna. Nu har två block utkristalliserats där båda har nästan samma antal mandat i riksdagen, hälften med 174 eller 175.
I flera andra länder med proportionella valsystem har val gett jämna resultat. Eller så har partierna formerat sig i två grupper som vardera haft hälften av mandaten. I Israel gick flera olika partier ihop i en ny regering för att få bort Benjamin Netanyahu från den regeringsmakt han suttit på 12 år i rad.
Många faktorer har bidragit till ökade svårigheter att bilda regering i Sverige, bland annat medierna som på internet gynnar de som intar tydliga, kompromissovilliga ståndpunkter. Men ungefär samma medier finns i andra länder och har inte gett samma svårigheter för partier att bilda regeringar.
I Danmark är tonläget hårdare i politiken än i Sverige. Ändå har politikerna lättare att bilda regeringar och få underlag för dem. Och Finland har en tradition av att bilda regeringar med majoritet där nästan alla partier kan ingå med varandra.
Regeringsbildningen i Sverige må ha haft drag av politiskt spel, även om sakfrågor tagits upp. En hemmablindhet gör att det är svårt att se att sådant som verkar vara svårt i Sverige är lättare i andra länder. Det kan det vara av skäl som kan ha med sådant som valsystem, medier, tradition, politisk kultur och en del till att göra.