Regionen satsar tre miljoner på bättre renhållning, vilket är nödvändigt. Det tråkiga är att den satsningen borde finnas med i ordinarie budget istället för att tas vid de tillfällen då regionen gör stora överskott. Vi behöver bättre renhållning alla år och inte bara när det finns medel för extra satsningar. Men som sagt, efter de två senaste somrarna har vi sett ett ökat behov så pengarna behövs.
Regionen satsar också tre miljoner på utökat underhåll av enskilda vägar med statsbidrag. Här kan man ha åsikter om det verkligen är regionens medel som ska finansiera det statliga ansvaret, men den diskussionen löser inte problemet. Däremot ser jag samma problem som med renhållningen. Det här är vägar som behöver ett årligt underhåll vilket kostar pengar. Nu har regionen två år i rad satsat extra medel på en verksamhet som behöver en långsiktig lösning. För vad händer när det inte finns extra medel att satsa. Då är vi tillbaka på ruta ett, men med bilister och väg-ägare som blivit vana att vägarna underhålls.
Det här satsningarna och några till kunde man läsa om i ett pressmeddelande gemensamt påskrivet av Region Gotland, Länsstyrelsen Gotland, Gotlands Krögarförening, Polisen på Gotland och Gotlands förenade besöksnäring, GFB.
GFB:s verksamhetsledare Frida Ganshed uttalar i pressmeddelandet: ”Vi inom besöksnäringen arbetar ständigt för att utveckla vårt värdskap och stärka vårt hållbarhetsarbete. När det offentliga och privata arbetar tillsammans kan vi bli som allra bäst och ge både besökare och gotlänningar positiva upplevelser och erfarenheter.”
Ett uttalande som i sig är bra, men i sken av vilka satsningar som görs blir rätt märkligt. För varken GFB eller Krögarföreningen verkar, utifrån pressmeddelandet, satsa några medel för att förbättra miljön för varken turister eller gotlänningar. Var gör krögarna för att minska nedskräpningen? På vilket sätt medverkar turistnäringen till att förbättra vägar som leder till attraktiva turistmål? Hur jobbar krögarföreningen för att minska bullret från deras medlemmars, och andra krögares, verksamheter? Hur gick det med uppslutningen kring företagar som skulle upplåta sina toaletter till besökare, då det var brist på offentliga toaletter? Hur många företag gick med och hur skyltades den möjligheten att göra sina behov?
Hur kan näringslivet genom GFB vara behjälpliga på exempelvis de stränder där regionen inte har något ansvar? Att exempelvis Sudersannas på Fårö har tagit ett stort eget ansvar för att serva besökare med både renhållning och växel till de offentliga toaletterna är lysande, men jag uppfattar att det är något de bara gör, utan att det finns något organiserat samarbete. Hur jobbar GFB för att fler företagare följer Sudersannas exempel? Och hur kan region och företag samarbeta på riktigt och med gemensamma resurser?
Och vad kommer Länsstyrelsens uppdrag att se över parkeringssituationen vid Blå lagunen samt andra naturreservat utmynna i för konkreta åtgärder? Det är ju allmänt känt sen många år att parkeringssituationen vid Blå lagunen är extrem och ett år till med kaos kan ge riktigt oönskade effekter i frågan om människors hälsa.
Region Gotland satsar nio miljoner för att möta turismen på ett bättre sätt än de senaste åren. Men i samarbetet ingår även Länsstyrelsen Gotland, Gotlands Krögarförening, Polisen på Gotland och Gotlands förenade besöksnäring vilka, enligt pressmeddelandet, inte satsar några större resurser. Varför är det alltid regionen som ska bekosta turismen?