Region Gotland framhärdar envist i att börja praktisera sitt nya regelverk för stöd på kultur- och fritidsområdet. Trots att rättsläget fortfarande inte är helt klarlagt. Helagotland skriver om hur detta regelverk, som beslutats av regionfullmäktige, har överklagats till förvaltningsrätten av Johan Asplund (KD). Och den har ännu inte avgjort frågan.
Jag har inte svårt att förstå de principer som Regionen vill upprätthålla – eller snarare inrätta – när regelverket nu ska föreskriva att:
"Stöd ges inte till verksamhet som har religiösa eller partipolitiska inslag".
Jag har desto svårare att förstå vad det egentligen är för problem som Region Gotland på detta sätt vill lösa. Vilka förgripligheter har fått pågå med tidigare regelverk, som nu kan stoppas?
Jag vill tro att Regionen egentligen ser värdet av de verksamheter som hittills har haft vissa religiösa inslag. Man ser värdet i de verksamheter som religiösa organisationer har bedrivit för unga och hoppas att de ska fortsätta ungefär som de gjort hittills, men nu i en urkärnad variant med de religiösa inslagen fullkomligt urtvättade. De ska fortsätta tillhandahålla en uppskattad tjänst men ska samtidigt tvingas förneka sin egen identitet och sin livsåskådning.
Det är mycket begärt. För mycket.
I sina ansträngningar för att ingen ska känna sig exkluderad från verksamheter som får stöd av Regionen, så innebär det att Regionen i själva verket exkluderar de religiösa organisationerna. Och det är inget litet problem i ett högskattesamhälle där "kommunen" har tagit på sig att helt eller delvis finansiera den här typen av verksamheter. Det gör situationen svår eller omöjlig för den som Regionen exkluderar från de stöd som andra kan ansöka om.
Det finns i varje verksamhet med något verkligt innehåll oundvikligen inslag som gör att de inte passar alla. Regionen har bestämt sig för att av alla de inslag som kan verka bortstötande på någon så är det just religion – och politik – som sökande verksamheter måste vara klinisk befriade ifrån.
Det finns visserligen teoretiska argument för det nya regelverket för stöd på kultur- och fritidsområdet, men jag har svårt att se hur regelverket i praktiken ska ge några goda och eftertraktade resultat. Tvärtom. Resultatet riskerar att bli entydigt negativt för Gotland. Man skapar verkliga problem för att lösa inbillade. Det är aldrig en bra idé.