Mastodontmöten är aldrig bra och regionfullmäktiges möten i juni är inget undantag. Oavsett när mötet börjar blir det extremt långt då det är många och dessutom mycket viktiga frågor att debattera och besluta om. Enligt dagordningarna till fullmäktiges tidigare möten under året var det 30 punkter i februari, 25 punkter i mars och 22 punkter i april, vilket blir ett snitt på lite mer än 25 punkter per möte. Under gårdagens möte var det hela 55 punkter på dagordningen, vilket är dubbelt så många jämfört med snittet av de tre tidigare mötena.
Nu startade mötet 10.00 mot 13.00 som annars är brukligt. Det bröts för lunch 12–13, fika runt 15, en bensträckare 17.20 och en wrap vid en paus 18.20 och när denna text avslutades var mötet långt ifrån slut.
De tvåtimmarspass fullmäktige jobbat efter medför att det blir rätt tungt att vara ständigt på alerten och klara av att följa debatten fullt ut. Möteslokalen som användes på Wisby Strand tillät visserligen mötesdeltagarna att hämta kaffe eller vatten och ta en bensträckare samtidigt som de kunna hänga med i debatten. Men när mötestiden blir så pass lång som den blev i går är det mycket svårt för deltagarna att hänga med fullt ut. Det drabbar i sin tur demokratin och frågan är hur många åhörare som orkade hänga med under hela mötet.
Nej, när det enskilt viktigaste beslutet gällande Region Gotlands verksamheter ska tas bör det inte vara en punkt av många under ett mastodontmöte. Regionens budget är för viktig för att behandlas så och bör ha ett eget möte.
Men nu var det som det var och mastodontmötet genomfördes.
En av punkterna på dagordningen behandlade ett tilläggsanslag till barn- och utbildningsnämnden. Anledningen var en generell ökning av elevantalet jämfört med det prognostiserade, men från de rödgröna partierna framfördes även ett äskande på kompensation för minskat antal elever i kommunens skolor.
Men det hade de rödgröna inget för. När skolsystemet gör att den kommunala skolan tappar över åtta miljoner är det inget som Alliansen och Sverigedemokraterna ser som något allvarligt. De tycker i alla fall inte att systemfelet är en orsak att ge skolan ett tilläggsanslag. Istället anser alliansens företrädare att den kommunala skolan ska bli mer flexibel.
Men när en klass går från 25 till 20 elever är det lite svårt att spara in 20 procent på lärare, klassrum eller gymnastikhall. Det är kostnader som regionen står kvar med och som inte ersätts av skolpengen som flyttat med eleverna till en annan skola. Nu får de pengarna tas från andra delar av skolans verksamhet, vilket känns onödigt då prognosen spår att regionen gör ett överskott på 226 miljoner kronor.
Förutom regionens budget för 2023 behandlade fullmäktige den ekonomiska rapporten för delår ett. Under de bägge ekonomiska debatterna framförde många från Alliansen hur mycket mer de lagt på regionens verksamheter de senaste tre åren. Något som de har rätt i, men som samtidigt bygger på vilka förutsättningar som fanns respektive år.
Regeringens satsningar på mer statsbidrag till kommuner och regioner har självfallet ökat regionens inkomster. Lägg även till det ökade invånarantalet så förstår de flesta att de senaste åren har varit ekonomiskt fördelaktiga. Så en bättre jämförelse är partiernas olika budgetförslag och hur de väljer att fördela de inkomster som finns tillgänglig under respektive budgetår.
Då kan vi genast konstatera att Alliansen valt att lägga både betydligt större besparingar på verksamheterna som större summa på sista raden i form av överskott. Så även för budgetåret 2023 då alliansens budgetförslag fick flest röster.
Tack vara det gick verksamheterna miste om 35 miljoner kronor, som nu istället hamnade i det stora överskottet på sista raden.