Intervju
Du har blivit en av starkaste rösterna som kritiserar systemet med skolpeng. Tycker du inte att friskolor har en roll att spela?
– Jo, absolut. Jag har jobbat på friskolor lika mycket som på kommunala skolor. Det är inte friskolor i sig som är problemet. Problemet är lagstiftningen som ger friskolorna många fördelar över de kommunala skolorna. Jag vill ha ett regelverk som gör att friskolorna får driva skola på samma villkor som kommuner. Det ska vara samma krav på öppenhet och ett gemensamt skolval utan möjlighet att bygga köer.
– Sedan behöver den fria etableringsrätten ta bort. Det är inte rimligt att man ska få öppna skola där det saknas behov. Det leder bara till att elever splittras och kostnaderna för samhället ökar. En friskola har bara ansvar för sina elever, medan en kommun faktiskt har ansvar för alla invånare. Det är viss skillnad. Men det är fortfarande lagstiftningen som den ser ut – och inte friskolorna – som är problemet.
Tror du att många friskolor skulle vara kvar om reglerna ändrades?
– Jag är säker på att de skolorna som brinner för att bedriva utbildning skulle vara kvar. För dem skulle det inte innebära någon avgörande förändring. Däremot tror jag kanske inte att riskkapitalister skulle vara så intresserade av att fortsätta driva skolor i Sverige. Många av de börsnoterade bolagen skulle dra sig ur. Men det ser jag inte som någon förlust.
Många har reagerat på att du beskriver dig som liberal. Hur går det ihop med ditt motstånd mot friskolesystemet och har du planer på att bli politiskt aktiv?
– Jag är liberal i ideologisk mening och är inte partist. Jag tycker att det är självklart att man kan vara marknadsliberal i grunden men ändå tycka att skolan bör skyddas med fler regler. Även en liberal marknadsekonomi måste ju ha gränser och regler. För övrigt tycker jag att det hade varit bättre om Liberalerna hade fortsatt att heta Folkpartiet. Det hade blivit färre missförstånd då.
Hur tycker du att regeringen sköter sig i skolfrågorna?
– Jag tycker de säger bra saker och jag känner hopp inför några av de utredningar som pågår. Jag har träffat Johan Pehrson och Lotta Edholm. De verkar vilja driva saker men frågan är vad de får igenom. För att vända skolan måste regeringen göra många saker som skolkoncernerna inte vill och det är tveksamt om Moderaterna och Sverigedemokraterna kommer att gå med på det. Därför blir jag nöjd först när jag ser beslut i riksdagen. Det är där det avgörs och inte på X eller på debattsidor.
Lotta Edholm har sagt att hon vill ha kvar F-betyget. Men du och många andra som jobbar i skolan vill ha bort det.
– Jag tycker det är synd att de inte utreder att ta bort F. Politikerna har en konstig uppfattning att slopat F-betyg skulle sänka kraven i skolan. Men det enda F-betyget gör nu är att vara en stupstock som hindrar barn från att komma in på yrkesutbildningar. Vi har satt ribban väldigt högt för att klara grundskolan. Vi har ökat kunskapskraven, kraven på analytisk förmåga och på att arbeta självständigt. Många elever har problem med det. Jag tycker att det är elakt att man inte kan gå en praktisk utbildning bara för att man inte nådde godkänt i matte i grundskolan. Det vore bättre om de fick gå ett riktigt program med en rejäl utbildning men inriktat mot ett praktiskt yrke.
Under den senaste tiden har det kommit flera politiska utspel om mindre skärmtid i skolan. Är det något du ställer dig bakom?
– Jag tycker inte det är något politikerna ska gå in och bestämma. På lågstadiet tycker jag visserligen att barn ska lära sig skriva för hand innan de börjar med att skriva digitalt. Men utöver det är jag inte för några förbud. Det måste vara upp till skolan att avgöra när man arbetar digitalt eller analogt. Kloka vuxna kan avgöra vad som är bäst.